Idag publicerades ett debattinlägg i Aftonbladet där Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare, Henrik Szabo, och ordförande, Elisabet Nihlfors, skriver om konsekvenserna av att skolor har svårt att erbjuda elever lagstadgad läxhjälp. De menar att politiker behöver ta tag i flera viktiga åtgärder och att samarbeten med civilsamhällesaktörer utan vinstintresse kan stötta fler att klara skolan.
Debattinlägget tar avstamp i en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Stiftelsen Läxhjälpen. Undersökningen visade bland annat att 6 av 10 lärare känner oro över att de inte har tillräckligt med resurser för att kunna tillgodose elevernas behov av läxhjälp.
Läget beskrivs som allvarligt. Behovet av individuellt stöd hos eleverna växer samtidigt som elevgrupperna blir för stora. Det råder även brist på ämneslärare som kan handleda eleverna efter ordinarie undervisning.
Det är ett oacceptabelt antal unga som missar att uppnå sin fulla potential, som riskerar att hamna i arbetslöshet eller i värsta fall dras in i kriminalitet.
Utdrag ur debattinlägget i Aftonbladet
I debattinlägget betonas behovet av mer resurser och stöd till skolorna, samt möjligheterna som finns i samarbeten mellan skolor och civilsamhällesaktörer utan vinstintresse. Henrik Szabo och Elisabet Nihlfors menar att politikerna behöver ta tag i flera viktiga åtgärder för att göra verklig skillnad:
- Skolorna behöver omgående mer resurser för att kunna erbjuda extra studietid för att ens uppfylla dagens lagkrav.
- Civilsamhällesorganisationer måste ges möjlighet att erbjuda högkvalitativ läxhjälp i skolor för att täcka upp där behoven är som störst. Lär av de skolor som redan har förbättrat studieresultaten över tid i samverkan med seriösa aktörer.
- Regeringen måste säkerställa att inga företag som är intresserade av snabba vinster tillåts att erbjuda läxhjälp. Enbart aktörer som tillhandahåller läxhjälp långsiktigt, genom beprövade metoder och som kan påvisa effekt ska tillåtas få ta del av offentliga medel.
Här kan du läsa hela debattartikeln på Aftonbladets hemsida.
Med de nya läxhjälpsreglerna kommer det inte att avsättas några som helst resurser till civilsamhälleliga insatser för årskurs 4-9, skriver Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo i ett debattinlägg i Altinget.
Idag skriver Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare om de nya reglerna om statsbidrag för läxhjälp. Trots goda intentioner så drabbas åter de elever med störst behov, skriver Henrik Szabo i debattinlägget i den nätbaserade tidningen Altinget.
”De nya reglerna innebär att man bortser från all den inhämtade kunskap som finns om årskurs 4-9. Dessa år är på många sätt de mest avgörande för kunskapsinhämtning och för att uppnå gymnasiebehörighet.”
Läxhjälpens generalsekreterare
I opinionsartikeln kräver Szabo ett flertal åtgärder som inkluderar att beslutsfattare ser över lagens utformning, avsätter resurser och tar del av kunskapen som redan finns.
- Avsätt resurser för att organisationer ska kunna stötta skolor och elever i de avgörande årskurserna 4-9. Samverkan och statligt stöd måste ges aktörer som har en etablerad verksamhet, arbetar efter beprövade metoder, har förtroende från lärare och skolledare och framför allt, som kan påvisa en effekt av det arbete de bedriver.
- Se över lagen om extra studietid. Trots goda intentioner så drabbas åter de elever med störst behov. Inte minst blir det påtagligt när många skolledare och lärare redan kämpar för att få ihop ordinarie undervisning. Kvalitetssäkrade organisationer som redan idag samverkar med skolorna är lösningen när resurserna inte går ihop.
- Ta del av den kunskap som finns hos organisationer som arbetar nära skolor. Vi ser att såväl elever som ordinarie skolpersonal gynnas när det stöd eleverna får utanför den ordinarie undervisningen kommer från personer som inte har lärarens bedömande funktion, och inte minst – från personer som eleverna kan identifiera sig med och som kan agera långsiktiga förebilder.
”Läxhjälpsbidraget missade målet – nu är det läge att göra om och göra rätt” – debattinlägg i Altinget
Redan från början såg vi att läxhjälpsbidraget missade målet. Nu…
”Låt inte fler utsatta elever klara sig utan stöd” – debattinlägg i Altinget
Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo kommenterar Skolverkets senaste resultat i…
Under hösten startade Stiftelsen Läxhjälpen upp verksamhet i Luleå och inledde nya samarbeten med tre grundskolor. Tidningen NSD besökte den nystartade läxhjälpsgruppen på Residensskolan i Luleå.
Sedan hösten 2023 samarbetar Stiftelsen Läxhjälpen med Residensskolan, Råneskolan och Bergskolan för att erbjuda elever på skolorna gratis läxhjälp via stiftelsens läxhjälpsprogram. Programmet är riktat till elever som riskerar att inte klara grundskolan och målet är att höja elevernas betyg och självförtroende i skolan.
Tidningen Norrländska Socialdemokraten, NSD, besökte den nystartade läxhjälpsgruppen på Residensskolan i Luleå. Under besöket berättar rektorn Isabel Westerlund att hon hoppas att fler skolor ska bli intresserade av att testa ett samarbete med Läxhjälpen.
”Vi ser absolut att det här har gett effekt. Min förhoppning är att om vi fortsätter med det här, ökar kunskaperna och eleverna lyckas i större utsträckning.”
Isabel Westerlund, rektor på Residensskolan
På Residensskolan i Luleå träffas elever och läxhjälpare fysiskt på plats i skolans lokaler vid två tillfällen i veckan, medan grupperna på Råneskolan och Bergskolan erbjuds digital läxhjälp via Läxhjälpens digitala program. Studenten Noah Alhakim pluggar till civilingenjör och arbetar som läxhjälpare i gruppen på Residensskolan.
”De flesta som kommer hit behöver hjälp med matte, medan vissa behöver hjälp att hitta rätt studieteknik. Andra kommer för att de känner sig mer bekväma med att plugga med andra.”
Noah Alhakim, läxhjälpare i Luleå
Nytt samarbete med grundskolor i Luleå ska öka chansen för fler elever att klara skolan
En ny satsning på läxhjälp i Luleå ska hjälpa elever…
Våra samarbetsskolor
Stiftelsen Läxhjälpen samarbetar med högstadieskolor som ligger under rikssnittet i gymnasiebehörighet. Vi jobbar långsiktigt och fungerar som ett komplement till ordinarie skolarbete. Idag…
Under höstterminen startar Stiftelsen Läxhjälpen upp sin verksamhet på Fagrabäckskolan i Växjö, rapporterar SVT Lokala nyheter i Småland. Målet är att fler elever ska komma in på gymnasiet.
I höst blir Fagrabäckskolan den första skolan i Växjö att inleda ett samarbete med Stiftelsen Läxhjälpen, skriver SVT lokalnyheter Småland. Vid två tillfällen i veckan kommer elever på skolan få stöd av avlönade studenter på universitet och högskola. Det slutliga målet är att höja elevernas gymnasiebehörighet, självförtroende och studiemotivation.
”Stiftelsen Läxhjälpen samarbetar framförallt med skolor med gymnasiebehörighet under rikssnittet och Fagrabäckskolan är en av dem. Vi har haft en bra kommunikation med skolan och i tisdags hade vi första prova-på-träffen.”
Greta Gipper, regionchef syd
Stiftelsen Läxhjälpen bedriver ett riktat och resultatfokuserat läxhjälpsprogram för elever som riskerar att inte klara grundskolan, så att de når gymnasiebehörighet med självförtroende inför framtiden. Läxhjälpsprogrammet är ett komplement till ordinarie skolarbete för elever och skolor som står inför extra stora utmaningar.
Ny satsning på läxhjälp i Växjö ska få fler elever att klara grundskolan
Stiftelsen Läxhjälpen satsar på läxhjälp i Växjö för att stötta…
Våra samarbetsskolor
Stiftelsen Läxhjälpen samarbetar med högstadieskolor som ligger under rikssnittet i gymnasiebehörighet. Vi jobbar långsiktigt och fungerar som ett komplement till ordinarie skolarbete. Idag…
Det är i skolan vi måste börja för att få bukt med de stora samhällsutmaningarna, menar Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo i ett debattinlägg i Altinget.
”Vi vet att den svenska skolan idag inte kan kompensera för föräldrars utbildningsbakgrund. Om du lever i ett hem med akademiska föräldrar som har böcker i bokhyllorna så kommer du automatiskt att prestera bättre i skolan. Ett system där eleverna är beroende av att ha vuxna som kan hjälpa till efter skoltid riskerar att göra skolsystemet ännu mer orättvist – därför kan läxhjälp vara direkt avgörande för likvärdigheten i skolan. Det är här Stiftelsen Läxhjälpen kommer in som en kompenserande och resultathöjande insats.”
”Ett system där eleverna är beroende av att ha vuxna som kan hjälpa till efter skoltid riskerar att göra skolsystemet ännu mer orättvist.”
Henrik Szabo, generalsekreterare
Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo skriver om skolans kompensatoriska uppdrag och den betydande andelen ungdomar som inte klarar grundskolan i ett debattinlägg i den politiskt oberoende nättidningen Altinget.
För att få bukt med samhällsutmaningarna kräver Läxhjälpen tre åtgärder:
- Politiken måste sansa sig och våga ta långsiktiga, gemensamma beslut.
- Besluten måste ta avstamp i forskning och beprövad erfarenhet.
- Stat och kommun måste finansiera insatser som gör skillnad här och nu för att komma tillrätta med de problem som finns i skolan idag och som drabbar eleverna och samhällsekonomin på både kort och lång sikt.
”Barnens välfärd är allvarligt hotad” – debattinlägg i Dagens samhälle
Det saknas genomgripande satsningar på civilsamhället och fler konkreta barnrättsreformer,…
”Läxhjälpsbidraget missade målet – nu är det läge att göra om och göra rätt” – debattinlägg i Altinget
Redan från början såg vi att läxhjälpsbidraget missade målet. Nu…
Redan från början såg vi att läxhjälpsbidraget missade målet. Nu när bidraget slopas, samtidigt som skolresultaten fortsätter att dala, så finns det både ett tydligt uppdrag och en möjlighet att göra om och göra rätt, menar Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare i ett debattinlägg i Altinget.
Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo kommenterar nyheten om att läxhjälpsbidraget nu tas bort i ett debattinlägg i den politiskt oberoende nättidningen Altinget.
Skolresultaten har fortsatt sjunka och de senaste 10 åren har fler än 165 000 elever gått ut grundskolan i Sverige utan behörighet till gymnasiet. Det innebär att ungefär 15 procent av svenska niondeklassare inte klarar grundskolan – varje läsår. Frågan berör på olika sätt oss alla.
Henrik Szabo
I debattinlägget föreslår Läxhjälpens generalsekreterare fyra åtgärder som den nya regeringen nu bör ta med sig när läxhjälpsbidraget tas till handlingarna:
- En mer effektiv form för samverkan med kvalitetssäkrade organisationer. Samverkan och statligt stöd måste ges organisationer som har en etablerad verksamhet, arbetar efter beprövade metoder, har förtroende från lärare och skolledare och framför allt, som kan påvisa en effekt av det arbete de bedriver.
- Ta lärdom av framgångsexempel och ta tillvara på de resurser som finns. Civilsamhället är fortsatt en enormt viktig resurs för elever som ligger långt ifrån att nå gymnasiebehörighet, särskilt i skolor och områden med låga skolresultat. Lär av de skolor som har förbättrat studieresultaten över tid i samverkan med seriösa aktörer från civilsamhället.
- Lägg fokus på detaljer och var noggranna i processen. Den miss som innebar att läxhjälpsbidraget endast kunde sökas av föreningar grundar sig i en föråldrade och felaktig bild av att detta är den enda organisationsformen i civilsamhället. Därför måste det läggas vikt vid även de små, men avgörande detaljerna när en ny form för samverkan med civilsamhället tas fram.
- Inhämta kunskap från organisationer som arbetar nära eller i skolorna. Med 15 års arbete i skolor med allra lägst resultat i landet så ser vi att man kan nå goda resultat genom att satsa på motivation, lust, studieteknik och förebilder. Vi ser att det kan vara en fördel att de som stöttar eleverna är personer som eleverna kan identifiera sig med och bygga relationer med och att det ofta är en styrka att det är någon annan än skolpersonalen. Med den stora lärarbristen blir insatser där fler vuxna engageras i skolan avgörande.
”Låt inte fler utsatta elever klara sig utan stöd” – debattinlägg i Altinget
Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo kommenterar Skolverkets senaste resultat i…
Bli samarbetsskola
Stiftelsen Läxhjälpen samarbetar med skolor som ligger under rikssnittet i gymnasiebehörighet och erbjuder gratis läxhjälp för elever som behöver extra stöd för…
På St Olofsskolan i Sundsvall har elever i Läxhjälpsprogrammet höjt sina betyg med 20 meritpoäng i snitt. Läxhjälpens samarbetspartner Mitthem finansierar inte bara verksamheten lokalt, utan erbjuder även sommarjobb för eleverna.
Elever och läxhjälpare på St Olofsskolan i Sundsvall ses två gånger i veckan, under minst två timmar åt gången, med målet att eleverna ska komma in på gymnasiet med godkända slutbetyg. Tillsammans hjälps tre läxhjälpare åt för att höja elevernas betyg, studiemotivation och självförtroenden. På St Olofsskolan har stödet från Läxhjälpen lett till att eleverna har höjt sina betyg med 20 meritpoäng i snitt.
I slutet av terminen erbjuder Läxhjälpens samarbetspartner, bostadsbolaget Mitthem, sommarjobb för eleverna – något som har fungerat som en morot för att fortsätta hela vägen fram till skolavslutningen.
Det har betytt mycket för mig, för jag har höjt mina betyg. Jag uppskattar verkligen allt jobb som lärarna och läxhjälparna gör. Även fast det är två timmar extra, så tycker jag ändå att det går bra. Jag älskar gemenskapen vi har och man kommer närmare varandra här på Läxhjälpen tycker jag.
Lilly, elev i Läxhjälpsprogrammet på St Olofsskolan i Sundsvall
Läxhjälpen har hjälpt mig ganska mycket med att höja betygen, för jag har ganska svårt att fokusera hemma. Så Läxhjälpen har fått mig i fokus och jag har höjt ganska mycket av mina betyg.
Shahd, elev i Läxhjälpsprogrammet
Samarbeta med oss
Genom ett brett samarbete kan vi hjälpa fler barn och ungdomar att klara skolan. Tillsammans ger vi unga ett extra stöd och…
”Efter många timmar läxhjälp – nu klarar de skolan” – P4 Västerbotten
Från underkänt till godkänt i elva ämnen: I en intervju…
Det saknas genomgripande satsningar på civilsamhället och fler konkreta barnrättsreformer, skriver generalsekreterare från tio civilsamhällesorganisationer med fokus på barns rättigheter.
Tillsammans med generalsekreterare från nio andra organisationer med fokus på barn och unga efterfrågar Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo fyra konkreta åtgärder för att stärka barns rättigheter, i ett debattinlägg i Dagens samhälle. Bland annat efterfrågas riktade, långsiktiga insatser, i samverkan med civilsamhället, något som Läxhjälpen har tryckt på tidigare. De tio organisationerna vill också se fler satsningar på att överbrygga kunskapsglappet mellan barn som växer upp med och utan social och ekonomisk utsatthet.
”Med höstbudgeten på bordet måste vi slå fast att civilsamhällets förutsättningar är försvagade – när det borde vara tvärtom.”
Generalsekreterare från Läxhjälpen, Friends, Mind, Berättarministeriet, Mattecentrum, Tjejzonen, Majblommans Riksförbund, Kodcentrum, Project Playground och Drivkraft
”Peppar eleverna: ’Nu vet jag varför jag hade det tufft’” – Norrköpings Tidningar
Norrköpings Tidningar var på plats när Läxhjälpens samarbetspartner Rikshem besökte…
”Läxhjälp” – inslag i UR-programmet Jobbiga föräldrar
Elever och läxhjälpare i en läxhjälpsgrupp i Järfälla intervjuas för…
Norrköpings Tidningar var på plats när Läxhjälpens samarbetspartner Rikshem besökte Klingsborgsskolan i Norrköping. Under besöket höll anställda från Rikshem i en motivationsföreläsning för läxhjälpseleverna. De delade med sig av sina egna erfarenheter från skoltiden.
”Ni ska veta att det ni gör i dag efter skoltid, läxhjälpen, gör skillnad. Jag hade inte den möjligheten när jag gick i skolan. Lägger ni lite engagemang, fokus och energi kommer ni känna stolthet i morgon.”
Jonathan Wärendh, fastighetstekniker på Rikshem
Under ett besök i en läxhjälpsgrupp på Klingsborgsskolan berättar fastighetsteknikerna Johan Wänéus och Jonathan Wärendh om deras egen skoltid och utmaningarna de själva stötte på när de gick i skolan. De två kollegorna arbetar på fastighetsbolaget Rikshem, en av Stiftelsen Läxhjälpens samarbetspartners som stöttar verksamheten nationellt.
Under gruppbesöket närvarade också Rikshems hållbarhetschef Elisabeth Schylander och Läxhjälpens Partnerskaps- och insamlingschef Åsa Blomberg. Elever, läxhjälpare och Läxhjälpens coach Amra Karic var också på plats för att dela med sig av sina erfarenheter av Läxhjälpen och berätta om vilken betydelse verksamheten har för dem.
”Relationen med eleverna som vi får som läxhjälpare, specifikt när man inte är den som ska betygssätta någon, är unik. Vi blir vänner men med respekt. Jag uppfattar det som att vi får en kontakt som gör att studierelationen öppnas upp.”
Amra Karic, Läxhjälpens coach i Norrköping
Artikeln är bakom en betalvägg.
”Läxhjälp” – inslag i UR-programmet Jobbiga föräldrar
Elever och läxhjälpare i en läxhjälpsgrupp i Järfälla intervjuas för…
”Eleverna på Stadsparksskolan får professionell läxhjälp” – Partille Tidning
Under höstterminen 2022 startade Läxhjälpen sin första läxhjälpsgrupp i Partille.…
Elever och läxhjälpare i en läxhjälpsgrupp i Järfälla intervjuas för ett inslag om läxhjälp i UR-programmet Jobbiga föräldrar.
”Att våra barn kan behöva mer hjälp med skolarbetet än vad vi föräldrar kan ge dem har nog många av oss upplevt. Men vart ska de vända sig då? Vad är skolan skyldig att leverera? Och vad är en bra läxhjälp?” I avsnitt 27 av programmet Jobbiga föräldrar, som sänds i P1, intervjuas några läxhjälpselever och läxhjälpare från en grupp på Kvarnskolan i Järfälla.
I inslaget pratar läxhjälparna Veronica Holm och Philip Jörestig, som båda är lärarstudenter, bland annat om hur närheten i ålder till eleverna kan spela roll för relationsskapandet och elevernas motivation.
”[Vi] båda är ju nära i åldrarna till dem och de kan känna en närhet till oss i det också, men kanske också en viss vänskap till oss. Samtidigt som vi också lär ut och hjälper dem i skolan, som lärare.”
Philip Jörestig, lärarstudent och läxhjälpare på Kvarnskolan
”Jag vet att de inte är utbildade lärare, än, men jag tror att de i framtiden kommer bli bra lärare i deras ämnen. Man vet att de i alla fall är rätt nypluggade, så jag tycker faktiskt det är bättre att det är universitetsstudenter än om de hade varit färdigutbildade lärare.”
Tomas, elev i Läxhjälpsprogrammet
Bli läxhjälpare
Stiftelsen Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse som bedriver ett strukturerat och kostnadsfritt läxhjälpsprogram för högstadieelever som riskerar att inte klara skolan.…
”Eleverna på Stadsparksskolan får professionell läxhjälp” – Partille Tidning
Under höstterminen 2022 startade Läxhjälpen sin första läxhjälpsgrupp i Partille.…