”Nya läxhjälpsreglerna missar målet” – debattinlägg i Altinget

Idag skriver Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare om de nya reglerna om statsbidrag för läxhjälp. Trots goda intentioner så drabbas åter de elever med störst behov, skriver Henrik Szabo i debattinlägget i den nätbaserade tidningen Altinget.

”De nya reglerna innebär att man bortser från all den inhämtade kunskap som finns om årskurs 4-9. Dessa år är på många sätt de mest avgörande för kunskapsinhämtning och för att uppnå gymnasiebehörighet.”

Läxhjälpens generalsekreterare

I opinionsartikeln kräver Szabo ett flertal åtgärder som inkluderar att beslutsfattare ser över lagens utformning, avsätter resurser och tar del av kunskapen som redan finns.

1. Avsätt resurser för att organisationer ska kunna stötta skolor och elever i de avgörande årskurserna 4-9. Samverkan och statligt stöd måste ges aktörer som har en etablerad verksamhet, arbetar efter beprövade metoder, har förtroende från lärare och skolledare och framför allt, som kan påvisa en effekt av det arbete de bedriver.
2. Se över lagen om extra studietid. Trots goda intentioner så drabbas åter de elever med störst behov. Inte minst blir det påtagligt när många skolledare och lärare redan kämpar för att få ihop ordinarie undervisning. Kvalitetssäkrade organisationer som redan idag samverkar med skolorna är lösningen när resurserna inte går ihop.
3. Ta del av den kunskap som finns hos organisationer som arbetar nära skolor. Vi ser att såväl elever som ordinarie skolpersonal gynnas när det stöd eleverna får utanför den ordinarie undervisningen kommer från personer som inte har lärarens bedömande funktion, och inte minst – från personer som eleverna kan identifiera sig med och som kan agera långsiktiga förebilder.