Låt oss dela med oss av tre berättelser som berör. Nu kan vi nämligen presentera vinnarna från höstens läslovstävling, där läxhjälpselever från hela landet varit med och skickat in bidrag. Här kan du läsa de tre vinnande berättelserna – texter som fångar läsarens nyfikenhet genom oväntade överraskningar, mystik och en känsla av att vilja läsa mer.
Kort om läslovstävlingen
För tredje året i rad har Stiftelsen Läxhjälpen i samarbete med bokförlaget Bonnier Carlsen anordnat en läslovstävling för våra läxhjälpselever. Läslovstävlingen fungerar som en språkfrämjande aktivitet där kreativitet och fantasi står i centrum, med målet att fler unga ska få upp intresset för läsande och skrivande.
Tävlingen går ut på att eleverna i läxhjälpsgrupperna tillsammans får skriva 200-400 egna ord som avslutning på en påbörjad berättelse. Vinnarna utsågs av en jury bestående av barnboksförfattare och medarbetare på Stiftelsen Läxhjälpen. Juryns val baserades på hur författarna använde fantasi och kreativt berättande i sina texter. Alla elever som varit med och skrivit de utvalda texterna kommer själva få välja ut böcker från Bonnier Carlsen som pris.
I år var det första sidan ur boken Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe som inledde elevernas berättelser:
Livet består av räcka händelser. En del är märkvärdigare än andra och kallas tilldragelser. En del är noga planerade av oss själva eller av någon annan, de är styrda av en vilja och kallas handlingar eller företag. Men en del händelser tycks varken vara styrda av viljan eller av förnuftet, de förefaller helt oväntade, överraskande, oförutsedda. Vi kallar dom tillfälligheter eller slump, men vi vet ingenting om dem. Vi vet inte om de i stället kanske är delar av ett öde, som inte kan undvikas, är bestämda av en försyn som ingen känner. Vi vet ingenting om detta. Men många av oss har nog varit med om att obetydliga och skenbart helt slumpmässiga händelser fått viktiga följder.
Att den historia som här skall berättas slutligen kom i dagen berodde i själva verket på två händelser, två till synes rena tillfälligheter. Vi kommer aldrig att få veta om det var slumpen eller ödet som bestämde, vi kan bara gissa. Följande skedde:
Läslovstävling 2024 – årets bidrag
Att utse vinnarna har inte varit lätt. Vi har fått in många enastående historier som alla gjort avtryck på sina egna sätt. Tillslut har juryn dock landat i att lyfta följande tre berättelser:
Bidrag 1 – Klockarskolan och Kyrkbacksskolan
Vår berättelse började när Flora gick ute i skogen. Skogen var den dagen väldigt tyst och mörk. Flora var ute i skogen för att plocka blåbär för att kunna göra en blåbärspaj till sin familj. Ju mer hon gick i skogen desto mörkare blev det. Plötsligt ramlade hon över en stubbe, hon kände hur en smärta kom rusande genom kroppen. Hon reste sig upp och kollade på sitt ben. På benet fanns det ett litet bett med två prickar. Hon kände hur adrenalinet åkte ur kroppen och hon började känna smärta.
I en annan del av den mörka skogen satt Vera under ett träd. Plötsligt hörde hon ett surrande ljud nära sitt öra, innan hon hann reagera kände hon något som landade på hennes ben. Hon kände samma smärta komma rusande genom kroppen. Vera hörde plötsligt ett ljud som lät som något som grät. Hon kände en känsla av rädsla. Vera kände sig nyfiken och började följa ljudet. Det gråtande ljudet blev starkare med varje steg. Samtidigt hörde Flora hur någon kom närmare. Flora ropade “hallå? Vem är där?”. Plötsligt dök Vera upp framför Flora och de stirrade på varandra med förvåning. De såg identiska ut. Vera kollade på Floras arm och där hade hon ett likadant födelsemärke som hon hade. “Vänta, har du också ett sånt födelsemärke på din arm?”, frågade Vera. Flora tittade nyfiket på Veras ben där hon hade ett liknande bett som Flora. Flora frågade “har du också blivit biten av något?”. “Ja, alldeles nyligen!”, svarade Vera. “Läskigt! Jag också!”, sa Flora. Kan det hända att de var tvillingar som aldrig möts?
Texten är en välskriven och stämningsfull berättelse som knyter an till temat med en ton och känsla som påminner om Maria Gripe. Den skapar en stark närvarokänsla och fångar läsarens nyfikenhet, särskilt genom en oväntad överraskning i slutet. Med en fin balans mellan mystik och utförande lyckas författarna bygga en engagerande historia. Helheten präglas av en skicklig gestaltning som lämnar läsaren att undra: vilka är tjejerna och hur hänger de ihop?
Juryns motivering
Bidrag 2 – Residensskolan
Den dåligt asfalterade vägen sträcker sig fram och utanför det neddragna bilfönstret hör man löven susa och barnet sträcker ut sin hand genom rutan. Handen följer luftens strömmar och ärmen fladdrar. Midsommaraftonen kan snart få börja på riktig. Kusinerna från stan ska komma på besök och mormor hade lovat att hon skulle baka favoriten, kärleksmums. Morfar står troligen redan på gården framför stugan och ställer upp kubbet. En hund står i baksätet och slickar på skinöverdraget på sätesryggarna. Skratt fyller bilen på väg till stugan och föräldrarna diskuterar medan radions låga ljud varnar om en överkörd vägskylt i en närliggande by. En kylig vindpust drar igenom bilen och reser barnets hår tills synen täcks. Radion klipps av och byts ut till ett öronbedövande skrik. Barnet får tag i sitt hår och märker sina föräldrar se in i barnet ögon med skärrade blickar. Den tittar ner mot sitt bröst och märker en växande fläck färga den vita skjortan röd.
Lappen visar B45, det är bara en person kvar i kön innan det är överarbetade sjuksköterskans tur. Det är dagen innan midsommar och stressen efter gårdagens nattskift ligger tung över axlarna. Det går som inte riktigt att slappna av. Siffran på displayen ändras och sjuksköterskan går fram till disk B. ”Jag ska hämta ut ett recept.” Sjuksköterskan går ut ur Apoteket och tar ut burken ur påsen, öppnar den direkt och sväljer två tabletter på en gång. Tanken att åka till stugan, släpper spänningarna i axlarna en aning. Motorn mullrar i gång och vägen syns klart framför tills rutan börjar blir dimmig och vägen delar sig på två. Ett mörkt ljus drar över ögonen och huvudet känns tungt. Ovetande att det som just komma skall kommer orsaka byns största tragedi på flera år framöver. Ett krasch hörs och bilen stannar med en duns. Sköterskan vrider bilnyckeln igen och lämnar bakom sig en vägskylt nere i diket. I väskan ligger inte en likadan burk som den i fickan och hoppet om att kunna få vila igen förtvinar.
Förra året hade pappan i familjen stannat bilen i korsningen men inte denna midsommarafton.
Från den upp och ner vända bilen hörs radion: ”Trafikmedelande här. Det gäller om en tragisk olycka mellan två bilar har skett på korsningen där väg 86 och 74 möts. Två vuxna och ett barn har omkommit. Polis och ambulans har anlänt till olycksplatsen.”
Texten är en välkomponerad och detaljrik berättelse som fångar läsarens intresse genom sin starka närvarokänsla och en genomtänkt struktur. Med en spännande och mystisk ton lyckas den knyta an till temat och samtidigt väcka fantasin om en fortsättning präglad av invecklade familjerelationer och ett trauma i staden där handlingen utspelar sig.
Juryns motivering
Bidrag 3 – Elin Wägnerskolan
“Hoppa, hoppa, hoppa” hör jag en inre röst säga när jag ser vågorna nedanför mig. Jag känner hur den kalla luften slår mot mitt ansikte. Mina läppar är alldeles blå, jag fryser och vill bara försvinna. Jag lutar mig fram och tar ett litet steg. Nu gör jag det, jag räknar ner från tre. 3, 2… Precis då hör jag en ringsignal och lyckas inte lämna marken. Det blir alltid såhär. Något hindrar mig varje gång. Jag som tänkte att allt äntligen skulle ta slut. Kan det vara ödet?
Dagen efter bestämmer jag mig för att gå på en promenad för att komma ifrån tankarna från igår. Jag går över tågövergången och ser hur bommarna börjar gå ner. Rösten är tillbaka och den säger åt mig att stanna. Jag gör det, och vänder mig mot tåget. Folk ropar:
“Kom tillbaka!”
“Spring! Vad gör du?”
“Tåget kommer. Hjälp henne!”
Kan inte alla bara vara tysta, de känner inte mig. Varför skulle de bry sig om mig?
Tåget närmar sig, det måste få hända nu. Mitt hjärta har aldrig dunkat så här fort. Jag sluter mina ögon, vågar inte titta men känner hur ett leende långsamt smyger sig fram. Äntligen är det dags, jag kommer att bli fri. Helt plötsligt rycker någon tag i min arm. Jag vaknar upp och tittar åt sidan. “Smilla, vad håller du på med?” Hör jag en kvinna klädd i vita sjukhuskläder säga.
“Klockan är 12:00, det är dags för dina mediciner”
“Nej, jag vill inte!!”
“Jo, du vet vad som hände sist du inte tog dem… ”
Texten är en engagerande och välskriven berättelse som tar sig an ett angeläget ämne – psykisk ohälsa, ett allt större problem i dagens samhälle. Den inleds på ett spännande sätt med en oväntad twist som fångar läsarens intresse. Författarnas skicklighet skiner igenom, och texten väcker en stark önskan att få läsa mer av deras arbete.
Juryns motivering
Tävlingens jury
Helena Dahlgren
Författaren Helena Dahlgren har gett ut över tjugo böcker för barn och vuxna. 2021 vann hon det amerikanska barnbokspriset Kids’ Book Choice Award i kategorin Best Fantasy World Builder för sin populära serie om Ödesryttarna, som finns utgiven på tio språk. Just nu är hon aktuell med den lättlästa skräckisen Dödlig dans. Hon bor i Stockholm med sin familj och älskar böcker, katter och att kolla på skräckfilm, helst om hemsökta hus.
Fotograf: Gabriel Liljevall
E.P. Uggla
Emmelie Pettersén Uggla (som använder författarnamnet E.P. Uggla) skriver psykologisk spänning för vuxna men även fantasy och dystopier för ungdomar. Hon är aktuell med Älskarinnan på bokförlaget Forum och Drakar och demoner: Sveket på Bonnier Carlsen. Hösten 2024 vann hon Barnradions pris för bästa ungdomsbok för den första delen i samma serie, Drakar och demoner: Uppvaknandet.
Fotograf: Stefan Tell
Andreas Palmaer
Andreas Palmaer är författare och har skrivit över 20 barnböcker. Han har bland annat givit ut skräckböcker, fotbollsböcker och faktaböcker om allt ifrån historia och mytologi till gåtor, varulvar och zombier. Han har skrivit den populära bokserien ”Gamers” och ”Saker som (nästan) inget vet”.
Fotograf: Stefan Tell
Greta Gipper
Greta Gipper är regionchef för region syd på Läxhjälpen och initierade läslovstävlingen för att öka intresset för läsande och skrivande bland unga. Greta brinner för allas rätt till utbildning där hon menar på att språket och fantasin har en central roll och just därifrån byggdes idén om läslovstävlingen.
Karin Nolke Grubbström
Karin Nolke Grubbström är generalsekreterare för Stiftelsen Läxhjälpen. Karin har länge varit engagerad i frågor som rör barn och ungas möjligheter och förutsättningar. Karin har en bakgrund inom civilsamhället utomlands och i Sverige från bland annat Scouterna, Friskis&Svettis och studentrörelsen, men även erfarenheter från IT-branschen och som konsult inom förändringsledning. Karin älskar böcker och ser språket och möjligheten att uttrycka sig som en nyckel för utveckling. Karin tror att kraften i en stark berättelse kan förändra samhällen.
Samarbeta med oss
Genom ett brett samarbete kan vi hjälpa fler barn och ungdomar att klara skolan. Tillsammans ger vi unga ett extra stöd och…
Läslovstävling i samarbete med Bonnier Carlsen
Under läslovet anordnade Stiftelsen Läxhjälpen en läslovstävling i samarbete med…
Idag är det internationella utbildningsdagen – en dag som syftar till att hylla och uppmärksamma vikten av utbildning och lärande. Internationella utbildningsdagen 2025 belyser en viktig fråga: Hur kan vi använda AI på ett sätt som främjar lärande och samtidigt skyddar mänskliga värden?
Internationella utbildningsdagen är ett initiativ från FN
År 2018 tog FN initiativet att göra den 24:e januari till Internationella utbildningsdagen. Initiativet är kopplat till arbetet med Agenda 2030, där ett av de globala hållbarhetsmålen fokuserar på utbildningens centrala roll i att främja både trygga samhällen och hållbar utveckling. Varje år präglas av ett tema för att belysa och lyfta viktiga aspekter inom området utbildning och lärande.
Internationella utbildningsdagen 2025 fokuserar på AI i förhållande till utbildning och lärande. Många är överens om att AI har stor potential att skapa nya möjligheter, såsom ett mer anpassat och inkluderande lärande och en mer effektiv resursanvändning. Men det finns också risker, såsom dataskyddsfrågor, brist på riktlinjer och ojämlik tillgång. Årets tema uppmanar därför till reflektion om balans mellan teknikens fördelar och behovet av ett mänskligt och etiskt perspektiv i framtidens lärande.
Nyfiken på att lära dig mer? Här kan du läsa mer om FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/informations arbete och Internationella utbildningsdagen 2025. De har bland annat tagit fram riktlinjer för lärares användning av AI och riktlinjer för att förbereda studenter att använda AI.
En gemensam insats för tekniska lösningar och mänskliga möten inom utbildning och lärande
Stiftelsen Läxhjälpen samarbetar med partners över hela Sverige. Utöver finansiellt stöd bidrar många av våra samarbetspartners med kunskap, expertis och produkter. Läxhjälpens partnerskap med Microsoft och Elgiganten är ett exempel på hur olika aktörer kan bidra med sina styrkor för att främja både tekniska lösningar och det mänskliga mötet inom utbildning.
Tomas Sokolnicki
För att säkerställa att ny teknologi såsom AI används på ett klokt sätt för utbildningsändamål är det avgörande att olika aktörer samarbetar. Genom att förena Stiftelsen Läxhjälpens kunskap om lärande med Microsofts kompetens inom teknik, kan vi säkerställa att teknologin når de elever som behöver mest stöd i skolan, och se till att öka kunskapen både om teknikens enorma potential som förståelsen för eventuella risker.
Senior Director, Datacenter Community Affairs Nordics at Microsoft
Linnea Cederquist
Utan tillgång till rätt teknik hemma kan det vara svårt att klara skolarbetet och läxorna. Därför har Elgiganten Foundation varit huvudpartner till Stiftelsen Läxhjälpen sedan 2021. Vi bidrar med både monetärt stöd och produkter till barn och unga. Vi har bland annat delat ut lånedatorer till det digitala läxhjälpsprogrammet och läsplattor till läxhjälparnas undervisning. Bristen på tillgång till teknik ska inte stå i vägen för utbildning och lärande, som ger framtidstro och möjligheter till så många!
PR and Communication Manager at Elgiganten
Karin Nolke Grubbström
Den digitala och teknologiska utvecklingen skapar fantastiska möjligheter! Och kombinationen med tekniska hjälpmedel och mänskliga möten är oslagbar. Tack vare våra partners kan vi introducera nya verktyg och metoder att både lära och lära ut. Kärnan i vår verksamhet bygger på mötet mellan ungdomar och studenter som jobbar som läxhjälpare. Våra läxhjälpare hjälper inte bara till med läxläsning. De säkerställer att ungdomarna känner sig sedda, peppar dem att nå sina mål och kan inspirera till framtida studier
Generalsekreterare Stiftelsen Läxhjälpen
Tack till alla som bidrar till likvärdig utbildning året om
Internationella utbildningsdagen påminner oss om utbildningen och det livslånga lärandets centrala roll i att främja både trygga samhällen och hållbar utveckling. Årets tema bjuder även in till fördjupad reflektion om hur teknisk utveckling kan förenas med mänskliga värden för att forma framtidens lärande.
Vi på Stiftelsen Läxhjälpen vill därför passa på att säga stort tack till alla våra läxhjälpare och samarbetspartners som bidrar till att vi kan göra lärande mer inkluderande och lättillgängligt genom tekniska och digitala lösningar, samtidigt som vi kan inspirera och stärka ungdomar i att klara grundskolan och nå sina mål.
Vårt arbete
Var du växer upp och vad dina föräldrar har för utbildningsbakgrund spelar ofta en avgörande roll för vilka som når gymnasiebehörighet i…
Samarbeta med oss
Genom ett brett samarbete kan vi hjälpa fler barn och ungdomar att klara skolan. Tillsammans ger vi unga ett extra stöd och…
Tidigare i veckan höll vi på Stiftelsen Läxhjälpen vår årliga Kunskapsnätverksträff, ett tillfälle där vi tillsammans med våra samarbetspartners träffas för att utbyta erfarenheter och prata om arbetet med social hållbarhet. Temat för i år var CSRD och hållbarhetsrapportering, och det blev en inspirerande förmiddag fylld med samtal, tankar och tips på hur vi kan kombinera rapporteringskrav med positiv samhällspåverkan.
Årets träff anordnades i samarbete med vår partner Elgiganten, vilket möjliggjorde för deltagande både digitalt och på plats. Vi startade morgonen med frukost och mingel på Elgigantens huvudkontor i Stockholm.
Programmet började med en introduktion av Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare Karin Nolke Grubbström som tillträdde i slutet av hösten 2024. Karin berättade bland annat om sina tidigare erfarenheter från ledarskapsroller och att driva utvecklingsarbete inom både ideell och privat sektor. Vi fick också ta del av framtidsvisioner och tankar om hur Läxhjälpen tillsammans med våra partners kan göra skillnad för ungdomar runt om i hela landet.
Aspia berättade om CSRD och hållbarhetsrapportering
Temat för året lyfte vi med hjälp Ulrika Erkenborn Rugumayo och Josefine Wittlock från Aspia, en stor aktör inom bland annat redovisning och affärsrelaterad rådgivning. De berättade om CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som är EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering.
Genom en lättförståelig introduktion av de nya kraven och en överblick av tidsplanen för implementering fick vi alla en bättre förståelse för vad de nya direktiven kommer att innebära för de företag som omfattas. Ulrika och Josefine berättade även om den mall som Aspia och Läxhjälpen håller på att ta fram för att underlätta hållbarhetsrapporteringen för Läxhjälpens samarbetspartners.
Läxhjälparna Shogher och Ani gav oss inblick i verksamheten
På plats fanns även två av våra läxhjälpare, Shogher och Ani. De hade inför träffen pratat med några av ungdomarna som ingår i Läxhjälpens program om deras upplevelse av skolan och läxhjälpspassen – allt från vad de gillar och vad som kan bli bättre, till om de får studiero och hur det är på rasterna.
Många av eleverna berättar att de trivs i skolan och att de får bra hjälp av både lärare och läxhjälpare. Studiero är något som de flesta tycker sig få, även om den emellanåt störs av olika anledningar. Många vittnar dock om att de inte hinner med det de behöver för att klara kraven under ordinarie skoltid.
På frågan om varför de valt att gå Läxhjälpsprogrammet varierar svaren och blir mer individuella. Såhär svarade Christin, Adam och Zala:
Christin: Jag gillar att det motiverar mig att plugga. Om jag sitter hemma brukar jag oftast säga jag gör det sen men i läxhjälp gör jag klart allt.
Adam: För att jag har höjt mina betyg och höjer det jättemycket tack vare Shogher och Ani
Zala: Matte för att jag hinner inte på lektionerna, så gör jag klart här. De hjälper oss mycket när vi behöver det och betyder mycket för oss.
Shogher och Ani delade också med sig av personliga berättelser om arbetet som läxhjälpare. De berättade bland annat om hur de jobbar med att motivera eleverna samt vilken positiv effekt deras stöd kan ha.
Tack till alla som deltog!
Stort tack till alla som deltog i vår partnerträff och som på olika sätt bidrar till att stärka Stiftelsen Läxhjälpens verksamhet.
Ett särskilt stort tack till vår partner Elgiganten och Linnea Cederquist som möjliggjorde att vi fick låna både lokal och utrustning för digital sändning!
Är du nyfiken på hur Stiftelsen Läxhjälpen kan vara en del i ditt företags arbete med social hållbarhet? Kontakta vår insamlings- och partnerskapschef Åsa Blomberg på asa@laxhjalpen.se.
Vårt arbete
Var du växer upp och vad dina föräldrar har för utbildningsbakgrund spelar ofta en avgörande roll för vilka som når gymnasiebehörighet i…
Bli samarbetspartner
Tack vare stöd och engagemang från näringsliv, stiftelser, kommuner, skolor och privatpersoner kan vi erbjuda ett kostnadsfritt läxhjälpsprogram för elever som riskerar…
I tisdags förra veckan lades förslagen från utredningen Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna fram. Stiftelsen Läxhjälpen välkomnar förslagen, med särskild betoning på vikten av att lärarstudenterna får med sig praktiska erfarenheter samt blir väl förberedda för kommande yrkesutövning.
Utredningen tillsattes förra året eftersom att den svenska skolan står inför stora utmaningar. Nu framhålls bland annat behovet av en utbildning som är mer skolnära. Stiftelsen Läxhjälpen har länge möjliggjort för lärarstudenter att skaffa sig värdefull erfarenhet i klassrumsmiljö, något som bidrar till att de blir förberedda på vad de kommer att möta i sin roll som lärare.
– Att arbeta som läxhjälpare är ett utmärkt sätt för lärarstudenter att få praktisk erfarenhet av att möta elever. Studenterna får både pedagogiska verktyg och insyn i skolans vardag, vilket gör dem bättre förberedda för läraryrket. Dessutom får de tips på konkreta metoder för att stötta elever att nå sina mål, säger Karin Nolke Grubbström, generalsekreterare för Stiftelsen Läxhjälpen.
Linnea Laudon jobbar som läxhjälpare under tiden hon pluggar till lärare. Hon berättar om sin upplevelse av jobbet, som har hjälpt henne att både utveckla pedagogiska färdigheter och förmågan bygga relationer med elever samt möta deras olika behov.
– En av de stora fördelarna med att jobba som läxhjälpare samtidigt som jag pluggar till lärare är att i större utsträckning få möta elever i skolmiljö. Det har gett mig möjligheten att testa vad som fungerar och inte i praktiken, både när det kommer till att lära ut och att motivera olika elever.
Linnea Laudon, läxhjälpare som studerar till lärare
Jobbet som läxhjälpare gör att fler får upp ögonen för läraryrket
Utredningen pekar även på att det är lågt söktryck till lärarutbildningarna. Läxhjälpen ser dock en positiv effekt till följd av att studenter jobbar som läxhjälpare. Dels får de läxhjälpare som pluggar till lärare djupare insikt i vad arbetet med elever. Vi ser även att studenter utan pedagogisk inriktning får upp ögonen för läraryrket. Under föregående läsår valde 13 läxhjälpare att byta utbildningsinriktning och påbörja lärarstudier.
– Det är glädjande att se att erfarenheten som läxhjälpare inte bara ger lärarstudenter praktiska färdigheter utan också inspirerar fler att välja en karriär inom pedagogik. Det visar vilken stor inverkan den här typen av arbete kan ha.
Karin Nolke Grubbström, generalsekreterare för Stiftelsen Läxhjälpen
Fler samarbeten mellan olika aktörer behövs
Stiftelsen Läxhjälpen uppmanar regeringen och utbildningsinstitutioner att utforska närmare samarbeten mellan olika aktörer, såsom civilsamhällesorganisationer, för att ge lärarstudenter fler möjligheter till relevant erfarenhet av att arbeta med barn och unga. Sådana samarbeten stärker utbildningssystemet och ger framtidens lärare bättre verktyg för att möta skolans utmaningar.
Vårt arbete
Var du växer upp och vad dina föräldrar har för utbildningsbakgrund spelar ofta en avgörande roll för vilka som når gymnasiebehörighet i…
Samarbeta med oss
Genom ett brett samarbete kan vi hjälpa fler barn och ungdomar att klara skolan. Tillsammans ger vi unga ett extra stöd och…
Under mänskliga rättighetsdagarna bjöd Stiftelsen Läxhjälpen, tillsammans med Länsförsäkringar Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten, in till ett panelsamtal om hur omställningens tid kan påverka rätten till likvärdig utbildning. Ett genomgående tema under samtalet var vikten av att fler måste engagera sig i ungas utbildning och framtid.
I panelen deltog Martin Svensson, hållbarhetssamordnare på Länsförsäkringar Västerbotten, Elisabet Nihlfors, ordförande för Stiftelsen Läxhjälpen och Helene Hellmark Knutsson, landshövding på Länsstyrelsen Västerbotten. Panelsamtalet modererades av Stiftelsen Läxhjälpens regionchef Dariel Ortega Linares.
MR-dagarna hölls i år på Sara Kulturhus i Skellefteå. Stiftelsen Läxhjälpen var på plats som utställare och bjöd, tillsammans med vår samarbetspartner Länsförsäkringar Västerbotten, in till ett panelsamtal. Även Länsstyrelsen Västerbotten deltog i panelen.
Samtalet tog avstamp i att det finns en förväntan om en stor tillväxtzon och ökad arbetskraft i norr, samtidigt som vi ser att hundratals elever, enbart i Västerbotten, halkar efter i skolan – varje läsår. Hur säkerställer vi kompetensförsörjningen framåt? Vilka möjligheter och lösningar finns?
Ett genomgående tema under samtalet var vikten av att fler måste engagera sig i ungas utbildning och framtid. Paneldeltagarna lyfte att en stark samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor behövs för att kunna lyckas på lång sikt. Tillsammans måste vi kunna erbjuda grundläggande utbildning som motsvarar samhällets behov och förbereder unga för framtiden.
Detta berör dock inte bara frågan om hur vi säkerställer framtidens arbetskraft. Det handlar också om demokrati, där vi banar väg för ett samhälle där människor känner sig inkluderade och behövda. Alla måste erbjudas likvärdig utbildning baserat på givna situationer, eftersom bildning är en förutsättning för demokratins överlevnad. I glesbygden kan exempelvis långa avstånd vara ett hinder för eleverna. Då kan digitala lösningar skapa nya vägar för utbildning, men det kräver samverkan mellan alla sektorer för att både kunna utveckla och göra dessa verktyg tillgängliga.
Även inspiration till framtida yrkesval, goda förebilder och lusten till ett livslångt lärande är viktigt att eleverna får med sig i ung ålder. Vägen efter grundskolan är inte alltid självklar, speciellt i en tid som präglas av ständiga förändringar. Därför måste skolor, närsamhälle och näringsliv visa att det finns tydliga vägar framåt samt ge eleverna en positiv syn på lärande. Det kan exempelvis innebära att presentera olika studie- och yrkesmöjligheter för ungdomar, i vilka de kan se sig själva i framtiden.
Sammanfattat är det ett gemensamt ansvar att elever ska vilja utbilda sig och lyckas i skolan. Näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor behöver hitta ett nära och starkt samarbete för att säkerställa framtida behov och kompetenser. Samtidigt behöver vi se till att ingen hamnar efter i omställningens tid, när världen, samhället och individuella förutsättningar förändras allt snabbare. Lösningar som bidrar till att alla ungdomar får en bra grund att stå på är avgörande för att fler ska lyckas navigera i omställningens tid – oavsett om de efter gymnasiet vill studera vidare eller gå direkt ut i arbetslivet.
Vi på Stiftelsen Läxhjälpen är glada över möjligheten att genom olika typer av sektoröverskridande samarbeten kunna stötta fler ungdomar att klara grundskolan och bidra till att de får större inflytande i att forma sin egen framtid.
Tack till Stiftelsen Läxhjälpens regionchef Isatou Keitta som koordinerade panelsamtalet och regionchef Dariel Ortega Linares som modererade. Tack till paneldeltagarna för många kloka tankar om sektoröverskridande samverkan. Och tack till alla som lyssnade in och deltog!
Om MR-dagarna
Mänskliga rättighetsdagarna har funnits sedan år 2000 och är en mötesplats för frågor som rör mänskliga rättigheter på lokal, nationell och global nivå. I år hölls MR-dagarna på Sara Kulturhus i Skellefteå. Temat var “Rättigheter i omställningens tid”.
Vårt arbete
Var du växer upp och vad dina föräldrar har för utbildningsbakgrund spelar ofta en avgörande roll för vilka som når gymnasiebehörighet i…
Samarbeta med oss
Genom ett brett samarbete kan vi hjälpa fler barn och ungdomar att klara skolan. Tillsammans ger vi unga ett extra stöd och…
Varje år lämnar tusentals elever grundskolan utan gymnasiebehörighet – en utmaning som påverkar både individen och samhället. Men genom samarbete mellan civilsamhället och skolan finns det stora möjligheter att göra skillnad. För att inspirera och främja djupare samverkan har Rädda Barnen, Friends, Idrott utan gränser och Stiftelsen Läxhjälpen tagit fram ett nytt kunskapsunderlag.
Att klara skolan är viktigt i många avseenden. Det är bland annat en skyddsfaktor mot utanförskap och psykisk ohälsa. Varje år lämnar dock cirka 15 procent av eleverna grundskolan utan behörighet till gymnasiet, något som får allvarliga konsekvenser för både den enskilda eleven och för samhället i stort.
Vi på Stiftelsen Läxhjälpen har varit engagerade i frågan sedan 2007, då vi startade vår verksamhet. Något som blir alltmer tydligt med tiden är att vi behöver bli fler som samverkar för att tackla utmaningarna som ligger till grund för att tusentals ungdomar som inte når gymnasiebehörighet.
Kunskap och samverkan hjälper oss att tackla utmaningarna
För att ta reda på hur civilsamhället kan bidra till att fler elever i den svenska skolan når gymnasiebehörighet behöver vi veta:
- Vilka utmaningar står den svenska skolan och eleverna inför?
- Vad säger forskning?
- Hur kan civilsamhället bidra?
Dessa är några av frågorna vi försöker besvara i det nya kunskapsunderlaget som släpp idag. Kunskapsunderlaget är gemensamt framtaget med Rädda barnen, Idrott utan gränser och Friends, som en del av satsningen En jämlik chans att klara skolan. Vi hoppas att materialet ska inspirera och främja samarbete mellan aktörer som tillsammans vill göra skillnad för att fler elever ska få en jämlik chans att klara skolan.
– Jag är väldigt glad över att vi på Stiftelsen Läxhjälpen har varit med och tagit fram detta kunskapsunderlag. Vi hoppas att underlaget kan bidra till att förenkla samarbeten mellan civilsamhälle och skola, för att fler elever ska få jämlika möjligheter att klara grundskolan.
Matilda Waldton, operativ chef på Stiftelsen Läxhjälpen
Satsningen En jämlik chans att klara skolan leds av civilsamhällesaktörer med finansiering från Vinnova. Genom ett missionsinriktat arbetssätt testas nya vägar för att på sikt få till en systeminnovation – hitta lösningar, insatser och nya sätt för att fler elever ska klara skolan.
Här kan du ta del av kunskapsunderlaget.
Tidigare i veckan tillträdde Karin Nolke Grubbström som ny generalsekreterare för Stiftelsen Läxhjälpen. Karin tar över efter Henrik Szabo, som varit verksam inom Läxhjälpen i 10 år.
Från och med 7:e oktober är Karin Nolke Grubbström Stiftelsen Läxhjälpens nya generalsekreterare. Karin har lång erfarenhet av ledarskap och strategisk utveckling inom både ideell och privat sektor. Senast kommer hon från rollen som global chef för organisationsutveckling på World Scouting. Dessförinnan har hon bland annat varit generalsekreterare för Friskis&Svettis, jobbat med förändringsledning inom IT samt haft chefsroller inom Scouterna och studentrörelsen.
En röd tråd i många av Karins tidigare uppdrag har varit att driva utveckling och tillväxt med människor i centrum. I sin nya roll ser hon fram emot att fortsätta med förändringsarbete, med fokus på att skapa bättre förutsättningar för ungdomars utveckling.
Jag ser fram emot att bidra till att fler ungdomar får stöd att nå kunskapsmålen i grundskolan. Stiftelsen Läxhjälpen har en välbeprövad modell, och stor potential att hjälpa ännu fler. Jag ser fram emot att leda arbetet med att växa. Och att göra det tillsammans med ett så engagerat och kunnigt team. Behovet i samhället är stort när hela 16% av eleverna som slutade årskurs 9 i våras inte hade fullständiga betyg.
Karin Nolke Grubbström, generalsekreterare Stiftelsen Läxhjälpen
Karin understryker även att Läxhjälpens arbete inte bara handlar om att klara skolan, utan också om att ge unga verktyg för att nå framtida mål och drömmar.
Genom att stärka ungdomars självförtroende och tro på sin egen förmåga bidrar vi inte bara till att de når sina betygsmål, vi bidrar också till deras egen övertygelse om att de kan lyckas – oavsett vilka utmaningar de möter i framtiden.
Karin Nolke Grubbström, generalsekreterare Stiftelsen Läxhjälpen
Stiftelsen Läxhjälpens styrelseordförande, Elisabet Nihlfors, ser Karins tidigare erfarenheter och gedigna kunskap av organisationsutveckling som en stor tillgång för verksamhetens framtida arbete.
Vi är mycket glada över att Karin tillträder som generalsekreterare för Stiftelsen Läxhjälpen! Vi ser tydligt att behovet av läxhjälp är fortsatt stort och vill därför utveckla och utvidga verksamheten för att kunna stötta fler elever. Jag är övertygad om att Karin är rätt person för att driva arbetet framåt, så att alla våra engagerade medarbetare och samarbetsaktörer runt om i landet får bästa möjliga utgångspunkt för att kunna ge ett större antal ungdomar likvärdiga förutsättningar att klara skolan.
Elisabet Nihlfors, styrelseordförande Stiftelsen Läxhjälpen
Drygt hälften av högstadielärarna kommer tillbaka till skolan med oro för att de elever som behöver det inte får tillräckligt med läxhjälp för att klara av skolgången. Det visar en ny undersökning som Verian har genomfört på uppdrag av Stiftelsen Läxhjälpen.
För att hjälpa elever som riskerar att halka efter i skolan finns idag en lagstadgad rätt till läxhjälp i grundskolan, så kallad “extra studietid” om två timmar i veckan. På uppdrag av Stiftelsen Läxhjälpen, som samarbetar med skolor som ligger under rikssnittet i gymnasiebehörighet, har Verian skickat ut en enkätundersökning till yrkesverksamma högstadielärare i Sverige. Den representativa undersökningen som besvarades av drygt 500 högstadielärare visar att;
- 6 av 10 lärare anser att skolan inte har de resurser som krävs för att genomföra extra studietid och hjälpa de elever som behöver det.
- Drygt 6 av 10 lärare känner oro över att inte kunna erbjuda tillräckligt med stöd till de elever som behöver det mest.
I undersökningen vittnar lärare om att deras skolor på grund av brist på resurser inte klarar av att erbjuda den extra studietid som eleverna har rätt till. Lärarna uttrycker även oro över att den stödundervisning som genomförs inte är effektiv, bland annat på grund av för stora elevgrupper samt att det saknas lärare eller personal med rätt ämneskunskap som håller i den extra studietiden.
Lärare: “Min skola bryter mot skollagen”
Såhär beskriver en av lärarna situationen:
– Många elever skulle behöva extra studietid i engelska och svenska. Vi har ingen speciallärare att tillgå och tyvärr skrivs det därför inte heller tillräckligt många åtgärdsprogram. Jag anser definitivt att min skola bryter mot skollagen. Alla elever med behov får inte den hjälp de egentligen har rätt till.
Medverkande högstadielärare
Nära var femte elev som gick ut den kommunala grundskolan i våras nådde inte kraven för gymnasiebehörighet, enligt preliminära siffror från de fyra största kommunerna. Att erbjuda läxhjälp utanför schemalagd undervisning är därför viktigt för att hjälpa dessa elever att nå en godkänd nivå för att få studera vidare. Stiftelsen Läxhjälpen har sedan många år sett att skolorna har svårt att ge eleverna det stöd som de behöver. Henrik Szabo, Generalsekreterare för Läxhjälpen, menar:
– Såhär kan det inte fortsätta. Skolor och lärare måste få resurser och hjälp att ge eleverna det stöd de har rätt till enligt lagen. Man behöver möjliggöra för fler samarbeten med seriösa aktörer som kan visa på studieresultat för ungdomar som annars riskerar att inte klara grundskolan.
Henrik Szabo, Generalsekreterare för Läxhjälpen
Civilsamhället kan stödja elever
I enkäten svarar en majoritet av lärarna att de är positiva till ett samarbete med externa aktörer som kan erbjuda individanpassad och resultatinriktad läxhjälp.
– Det behövs insatser från civilsamhället för att stötta elever som riskerar att inte nå gymnasiebehörighet. Det gäller särskilt i skolor med låga resultat. Vi ser att det går att förbättra studieresultat när vi samverkar med dessa skolor, säger Henrik Szabo.
Om undersökningen
På uppdrag av Stiftelsen Läxhjälpen har Verian samlat in 524 webbintervjuer från yrkesverksamma högstadielärare i Sverige. Undersökningen är representativ och gjordes via PFMs slumpmässigt rekryterade lärarpanel. Datainsamlingen skedde under perioden 20 maj – 30 maj 2024.
Om Stiftelsen Läxhjälpen
Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse som erbjuder gratis läxhjälp över hela landet. Läxhjälpen samarbetar främst med skolor som ligger under rikssnittet i gymnasiebehörighet och har sedan starten 2007 stöttat tusentals elever att nå gymnasiebehörighet.
Stiftelsen anställer högskole- och universitetsstudenter som läxhjälpare och skriver långsiktiga samarbetsavtal med skolorna. För att säkerställa att arbetet ger resultat görs regelbundna uppföljningar och mätningar. Verksamheten finansieras primärt genom näringslivssamarbeten, men också genom offentlig sektor och privata donationer.
Har du frågor om undersökningen är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Du hittar våra kontaktuppgifter här.
Efter tio år på Stiftelsen Läxhjälpen lämnar Henrik Szabo över till ett nytt ledarskap i höst. I ett öppet brev tackar han alla som har bidragit till Läxhjälpens arbete under åren. Under tiden har han sett hur verksamheten har skapat förändring för tusentals unga. Nu ser han fram emot att fortsätta följa Läxhjälpens framgångar under nytt ledarskap.
Henrik Szabo: Ett nytt kapitel för mig och för historien om Läxhjälpen
Jag har haft privilegiet att arbeta med Stiftelsen Läxhjälpen i tio år. Läxhjälpen har sedan grundandet varit livsförändrande för många, många unga, men har också haft effekt på hela vårt samhälle. Det arbetet kommer att fortsätta när jag i höst lämnar rollen som generalsekreterare och ett nytt ledarskap och kapitel tar vid.
Under de här åren har jag mött elever med en otrolig vilja och kraft som genom Läxhjälpen har fått en plats att vara på för att jobba med skolarbetet eller en efterlängtad förebild. Jag har sett hur gnistor har tänts och hört hur livsöden har förändrats. De tusentals läxhjälpare som har jobbat och jobbar på Läxhjälpen skapar förändring i stort och smått. Det är ni, tillsammans med eleverna, som är våra verkliga hjältar.
”De tusentals läxhjälpare som har jobbat och jobbar på Läxhjälpen skapar förändring i stort och smått. Det är ni, tillsammans med eleverna, som är våra verkliga hjältar.”
Henrik Szabo, generalsekreterare
Tillsammans med otroligt duktiga och engagerade medarbetare på kansliet kommer ni fortsätta att driva Läxhjälpens arbete framåt. Även om jag fortfarande har tid kvar tillsammans med er, så vill jag redan nu rikta ett stort tack till alla er som jag har arbetat med genom åren. Jag vill också rikta ett tack till alla er som på olika sätt är en del av Läxhjälpen. Lärare, rektorer, näringslivspartners, politiker, tjänstemän – och alla ni som stöttar arbetet från sidan som ivriga påhejare.
”Alla krafter behövs för att skapa den förändring som Läxhjälpen har arbetat och fortsätter att arbeta för.”
Henrik Szabo
Alla krafter behövs för att skapa den förändring som Läxhjälpen har arbetat och fortsätter att arbeta för – att alla elever ska klara grundskolan, med självförtroende inför framtiden. Jag ser fram emot att följa organisationens fortsatta framgångar under nytt ledarskap och att se Läxhjälpen fortsätta växa och skapa förändring i framtiden.
Hälsningar,
Henrik Szabo
Inför de sista läxhjälpaspassen innan sommarlovet 2024 anordnade våra läxhjälpsgrupper olika sommaravslutningar över hela landet. Elever, läxhjälpare och samarbetspartners samlades för gemensamma avslut, fyllda med roliga aktiviteter, reflektion och tacksamhet.
Sommaravslutningar runt om i hela landet
De sista läxhjälpstimmarna för läsåret brukar bestå av gemensamma aktiviteter, där elever och läxhjälpare tillsammans kickar igång sommarledigheten. Detta görs bäst genom ett sommaravslutningspass med fokus på roliga aktiviteter, något som är välförtjänt efter allt det hårda arbete som både elever och läxhjälpare lagt ner under läsåret.
Läxhjälpsgrupperna får själva planera och genomföra aktiviteter på sina sommaravslutningar. En del läxhjälpsgrupper satte själva ihop skräddarsydda pass, medan en del grupper från närliggande områden och skolor samlades för en gemensam avslutning.
Här är ett smakprov från några av landets alla sommaravslutningar för 2024:
I Linköping firade läxhjälpsgruppen in sommaren med att spela beachvolleyboll tillsammans.
Elever i S:t Olofsskolans tisdags- och torsdagsgrupp besökte äventyrssportcentret Jumpyard i Sundsvall för sin sommaravslutning.
Efter besöket avslutade läxhjälpsgruppen dagen med att äta på restaurang tillsammans.
Flera läxhjälpsgrupper runt om Stockholm avslutade läsåret med ett besök på Gröna Lund.
I södra Sverige samlades elever och läxhjälpare på Filmstaden Malmö för prisutdelning till vinnarna i vårens närvarotävling. Därefter såg de en film på bio.
Sommaravslutningarna är en viktig milstolpe
Sommaravslutningarna markerar även en viktig milstolpe för både elever och läxhjälpare. Under läsåret har många elever överkommit svårigheter, förbättrat sina betyg och byggt upp självförtroende inför framtida utmaningar. Många läxhjälpare har fått se hur deras stöttning hjälpt elever att inte bara nå individuella mål, utan också växa tillsammans som grupp. Därför är avslutningspassen också ett perfekt tillfälle att både reflektera över framsteg samt tacka varandra för gemenskapen och stödet under året.
Jag vill tacka mina lärare som har hjälpt mig och vår rektor Johan som har gett oss den här möjligheten att gå på Läxhjälpen.
Eleven Raim på S:t Olofskolan i Sundsvall
Jag vill tacka min mentor Hala, för att hon lät mig börja på Läxhjälpen så att jag kunde ta hjälp med mina betyg. Jag vill tacka mina läxhjälpare Sofia och Jill, för att de har hjälpt mig med mina uppgifter.
Eleven Zaka på S:t Olofskolan i Sundsvall
Vi vill tacka Johan, biträdande rektor på S:t Olofsskolan för han har verkligen varit bra och är engagerad i arbetet vi har gjort och har stöttat oss genom läsåret.
Läxhjälparen Jill på S:t Olofskolan i Sundsvall
Jag vill tacka Linnea, regionchef norr på Läxhjälpen, för vårt fina samarbete i Sundsvall, men också i hela Sverige.
Ida Berglund, Söderberg & Partners
Jag vill tacka alla våra läxhjälpare, alla våra koordinatorer och alla elever, som har kämpat otroligt bra det här läsåret.
Linnea Bergdahl, regionchef norr på Stiftelsen Läxhjälpen
Tack alla som varit med oss under läsåret!
Vi på Stiftelsen Läxhjälpen vill rikta ett stort tack till alla elever, läxhjälpare, samarbetsskolor och partners för det hårda arbetet under läsåret 2023/2024. Tillsammans fortsätter vi att arbeta mot målet att fler elever ska få likvärdiga förutsättningar att klara skolan.
Tack för att ni har fyllt detta läsår med så många fina stunder!
Vårt arbete
Var du växer upp och vad dina föräldrar har för utbildningsbakgrund spelar ofta en avgörande roll för vilka som når gymnasiebehörighet i…
Samarbeta med oss
Genom ett brett samarbete kan vi hjälpa fler barn och ungdomar att klara skolan. Tillsammans ger vi unga ett extra stöd och…