Vinnarna från läslovstävlingen 2025 är här!
Nu kan vi äntligen presentera vinnarna från höstens läslovstävling, där läxhjälpselever från hela landet varit med och skickat in bidrag. Här kan du läsa de tre vinnande berättelserna, med allt från känslostarka skildringar till oväntade vändningar och pulshöjande ögonblick!
Om läslovstävlingen
För tredje året i rad har Stiftelsen Läxhjälpen, i samarbete med Bonnier Carlsen, anordnat en läslovstävling för våra läxhjälpselever. Läslovstävlingen fungerar som en språkfrämjande aktivitet där kreativitet och fantasi står i centrum, med målet att fler unga ska få upp intresset för läsande och skrivande.
Tävlingen går ut på att eleverna i läxhjälpsgrupperna tillsammans får skriva 200-400 egna ord som avslutning på en påbörjad berättelse. Vinnarna utsågs av en jury bestående av barnboksförfattare och medarbetare på Stiftelsen Läxhjälpen. Juryns val baserades på hur eleverna använde fantasi och kreativt berättande i sina texter. Alla elever som varit med och skrivit texterna får böcker från Bonniers Familjestiftelse som pris.
I år fick elverna fortsätta på ett stycke ur boken ”Berätta tre saker”, skriven av Callum Bloodworth:
Att träffa nya människor är speciellt. De flesta går man bara förbi, på gator, i tunnelbanan, i affärer. De passerar dig med sina problem, du dem med dina.
Men ibland, ibland, stannar en av dem upp och bjuder in dina röriga känslor till pizzakvällar så där klockan 22.23 en vardagskväll.
Ett sms från Corey var tydligen allt som krävdes för att jag skulle skynda genom Stockholmsnatten, fylld av det där hoppet om att jag hade fel om världen.
Läslovstävling 2025 – årets bidrag
Att utse vinnarna har inte varit lätt. Vi har fått in många historier som fick juryn att både tänka och känna. Tillslut landade juryn i att lyfta dessa tre berättelser:
Bidrag 1 – Nybyggeskolan
En dag när Luke är på väg hem från skolan fick han en känsla helt plötsligt att ta en annorlunda väg igenom stan för att han hade inte lika bråttom hem. Han kom även på att han hade sett en kiosk där förr som han jättegärna ville besöka. Han köpte med sig mat hem till sin mamma från kiosken, eftersom hon är sängliggande efter en ryggoperation.
Innan operationen hade Luke lovat sig själv att ta hand om sin mamma för att visa omtänksamhet och tacksamhet, för att hon alltid har varit där för honom, de har bara varandra.
När Luke kom hem från kiosken fixade han i ordning maten för sin mamma, dem satte sig i vardagsrummet och tittade på en dokumentärfilm medan dem åt mat.
Senare under kvällen gick Luke in till sitt rum och pluggade inför ett matteprov, men tankarna slutade inte att gå. Luke hade fastnat på kioskägarens ansikte. Ansiktet var inte bekant men inte heller främmande för honom, men han kunde inte sätta finger på vart han hade sett honom.
Morgonen därpå ska Luke till skolan, men han går snabbt förbi kiosken för att köpa en dricka, men han är inte törstig. Anledningen till att Luke gick till kiosken är för att föra en konversation med butiksägaren, i hopp om att få reda på vart han känner igen honom. Butiksägaren berättar om hur han precis flyttat till staden och köpt kiosken av sin vän. Han berättar även att han tidigare bott i Rom och det var en information som Luke fastnade på, eftersom där hade Lukes mamma även bott innan han föddes.
Efter den konversationen gick Luke till skolan. Men allt runtom honom var bara surr, han kunde inte sluta tänka på konversationen han hade med butiksägaren. Så fort skoldagen är över springer Luke raka vägen hem och river upp alla lådor hemma för att hitta mammas gamla album med bilder från när hon bodde i Rom. Han sätter sig mitt på golvet i vardagsrummet och bläddrar, mamma skriker ” varför undrar du vart albumet ligger och vad är allt oväsen för?” precis då kommer Luke till bilden han tänkt på under hela skoldagen, svaret på varför kioskägaren kändes så bekant men främmande. Kioskägaren är Lukes pappa.
Nybyggeskolans bidrag har en spännande handling och oväntad twist i slutet. Författarna lyckas skildra fina karaktärer och deras relationer, samtidigt som de väver in en underlig känsla som växer fram bit för bit. Berättelsen lämnar en både nyfiken och fundersam.
Juryns motivering
Bidrag 2 – Höglundaskolan
Corey och jag brukade prata om allt – om universum, om människor, om rädslan för att bli avslöjad. Men den här kvällen var annorlunda. Ett sms från Corey var tydligen allt som krävdes för att jag skulle skynda genom Stockholmsnatten, fylld av det där hoppet om att jag hade fel om världen. Eller hade jag fel? Mina misstag fick inte bli avslöjade…
Jag tog första tunnelbanan hem till Corey. Klockan var 22.30, och jag var redan sen. Hur lång tid tar det för Corey att skicka ut bilden? Kan jag hinna i tid?
Jag känner hur allt omkring mig börjar gå långsamt, och hur syret försvinner som en stjärna som slocknar – långsamt, men oåterkalleligt.
Långsamheten bröts av ett rop – hest, men tydligt:
“Du har fel om världen!”
Orden studsar mellan mina trumhinnor, men ekot stannar kvar mellan väggarna. Jag vänder mig snabbt om och undrar vad det egentligen var. Det var han – han med det oförglömliga ansiktet. Hans blick var densamma som att den natten allt förändrades.
Som tur var, var jag framme hos Corey. Tre dova knackningar skar genom tystnaden – som om huset höll andan tillsammans med mig. Några minuter gick. Nu var klockan 22.59. Dörren öppnades, och jag mötte Coreys blick. Något var annorlunda. Vanligtvis brukade hon le, men idag vägrade hon.
Jag följde Corey in i huset som luktade av trä, regn och något svårfångat. Vi gick runt, och jag kunde inte låta bli att undra varför det fanns så många målningar av planeter. Men mina tankar försvann genast när doften av nybakad pizza nådde mig.
Njutningen av den härliga doften avbröts av en allvarlig röst:
– Du tror att du redan vet varför jag bjöd in dig idag. Men jag vet egentligen inget om bilder. Han är här just nu, och han använder mig för att utpressa dig. Men jag väljer att skydda dig.
Jag tappade andan igen, och allt kändes plötsligt som om mitt slut hade kommit. Eller kanske var det först nu världen visade sitt rätta ansikte.
Höglundaskolans berättelse är språkligt stark och imponerar med sin gestaltning. Novellen säger inte för mycket rakt ut, utan låter mycket finnas mellan raderna, en svår konst som författarna behärskar väl. Den lågmälda spänningen gör berättelsen både engagerande och tankeväckande.
Juryns motivering
Bidrag 3 – Fagrabäcksskolan
På den kalla sommaren gåendes till Coreys lägenhet fylld med känslan av nervositet och oro börjar jag tänka tillbaka vart allting började.
Allt började på mitt nya jobb där jag träffade Corey. Han fick mig att känna saker jag aldrig kände. Jag kände äntligen hopp för framtiden.
Mina bästa stunder med Corey var när vi brukade gå ut och äta. Jag kände någonting speciellt mellan oss.
Corey var alltid glad och hade alltid ett leende på ansiktet, han var alltid öppen för en konversation. Jag var så himla lycklig med honom, men någonting förändrades en dag då jag började känna mig iakttagen. Jag började se en man vart jag än gick. På vägen till jobbet kände jag hans ögon på mig från andra sidan tunnelbanan, när jag var på dejt med Corey var det alltid samma keps och hoodie som stirrade på mig. Våra ögon möttes aldrig men jag kunde känna hans skarpa blick stirra på mig. Vem är den här mannen? Vad vill han mig? Är jag i fara?
Från början var det blickar från andra sidan restaurangen. Ju längre tiden gick ju närmare kom han, först satte han sig mitt emot mig på bussen tills att jag kände hans andning på min nacke vid kassan. Tillbaka till den sommarkvällen, allt började när Corey skrev “snälla kom över”. Jag har aldrig varit hos Corey innan så jag var nervös. Jag gick ut ur porten och nu står jag här framför hans lägenhet. Jag plingade på nervöst men fick inget svar. Jag märker att dörren står lite på glänt och jag öppnar dörren sakta. Det är mörkt och tyst i lägenheten när jag öppnar dörren. Jag väljer att smyga in i lägenheten och snubblar på något.
I den sekunden tar jag upp min telefon för att sätta på ficklampan och där ser jag Corey’s livlösa kropp. Min puls ökar och jag ställer mig upp för att kolla vad som har hänt, när jag ser en kniv fast i hans bröst. Jag går närmare och där märker jag en lapp fast på kniven, jag tar upp lappen och läser orden “DU OCH JAG FÖREVIGT” i stora bokstäver. Just den stunden känner jag samma iskalla blick på mig och kollar sakta upp. Där är han, samma hoodie och samma keps ståendes med en kniv i handen.
-Jag hade trots allt rätt om världen.
Fagrabäcksskolan har skrivit en berättelse som gränsar till rysare. Det är en riktig pulshöjare där författarna använder flera sinnen för att skapa närvaro och känsla. Greppen är klassiska men väl utförda, vilket gör novellen både otäck och mycket fängslande.
Juryns motivering
Tävlingens jury

Nils Lundkvist
Nils Lundkvist är författare och lärare, bosatt i Skellefteå. För sin debutbok Kuben vann han Slangbellan och Barnradions Bokpris, nu aktuell med uppföljaren Viken. Nils satt i juryn för läslovstävlingen första året och är nu tillbaka.
Fotograf: Pär Olofsson

Camilla Lagerqvist
Camilla Lagerqvist är författare och har skrivit närmare trettio barn- och ungdomsböcker. De flesta utspelar sig i historisk tid. Hennes senaste bok, Isidor och Lydde, handlar om sotarpojken Isidor som efter en fruktansvärd händelse ger sig ut på luffen.
2015 tilldelades Camilla Nils Holgersson-plaketten för sin bok Uppdraget.
Fotograf: Sofia Wilhelmina Mustaniemi

Rihab Garci
Rihab Garci är högstadielärare, influenser och trebarnsmamma. Hon brinner för att skildra ungdomars vardag i orten på sina sociala medier och som krönikör. Hon har många år av engagemang i olika ungdomsföreningar i både Järva och Botkyrka bakom sig.
Fotograf: Stefan Tell

Greta Gipper
Greta Gipper är regionchef för region syd på Läxhjälpen och initierade läslovstävlingen för att öka intresset för läsande och skrivande bland unga. Greta brinner för allas rätt till utbildning där hon menar på att språket och fantasin har en central roll och just därifrån byggdes idén om läslovstävlingen.

Karin Nolke Grubbström
Karin Nolke Grubbström är generalsekreterare för Stiftelsen Läxhjälpen. Karin har länge varit engagerad i frågor som rör barn och ungas möjligheter och förutsättningar. Karin har en bakgrund inom civilsamhället utomlands och i Sverige från bland annat Scouterna, Friskis&Svettis och studentrörelsen, men även erfarenheter från IT-branschen och som konsult inom förändringsledning. Karin älskar böcker och ser språket och möjligheten att uttrycka sig som en nyckel för utveckling. Karin tror att kraften i en stark berättelse kan förändra samhällen.