En ny rapport från Sveriges Lärare, F som i Fängelse, visar hur starkt sambandet mellan skolmisslyckanden och framtida kriminalitet är. Elever utan slutbetyg har upp till 14 gånger högre risk att senare dömas till fängelse jämfört med elever med godkända betyg i alla ämnen. Redan ett eller två underkända betyg ökar risken kraftigt, visar rapporten.
Sambandet är tydligt
Aldrig tidigare har så många barn i Sverige riskerat att rekryteras av kriminella nätverk. Enligt polisen misstänktes 31 barn mellan 13 och 14 år för våldshändelser i kriminella miljöer under 2023. Under 2025 tredubblades antalet. Samtidigt lämnar nära 20 000 elever varje år grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det här är inte två separata problem. Det är samma samhällsutmaning.
Vi vet vilka barn som löper störst risk att dras in i kriminalitet:
- barn som halkar efter i skolan
- barn som saknar trygga vuxna
- barn som tappar tron på sin framtid
Kunskap och forskning finns. Likaså erfarenhet från skolor, socialtjänst och civilsamhälle finns.
Skolan är en skyddsfaktor
Skolverket bekriver skolan som en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot att barn rekryteras till kriminella nätverk. Undervisning av hög kvalitet, ökad skolnärvaro, tydliga strukturer och tidiga insatser lyfts fram som avgörande för att stärka barns framtidstro och motverka kriminalitet.
Ändå agerar vi ofta först när skadan redan är skedd.När ett barn misslyckas i skolan ökar sårbarheten. Sårbarhet kan leda till utsatthet och utanförskap. Och det i sin tur, skapar en stark grogrund för kriminalitet.
I debatten dominerar ofta åtgärder som sätts in efter att problemen vuxit sig stora. Sådana insatser behövs — men de räcker inte. Det förebyggande arbetet är
Om vi menar allvar måste vi börja tidigare
Om Sverige menar allvar med att stoppa barn från gängrekrytering måste arbetet börja långt tidigare — i skolan.
Vi som arbetar nära elever i riskzonen ser sambanden varje dag. Vi ser hur långsiktiga och riktade insatser stärker kunskapsresultat, självförtroende och framtidstro. Vi ser hur vuxennärvaro, struktur och studiestöd kan förändra riktningen i en ung människas liv.
Att nästan 20 000 elever varje år lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är inte bara ett utbildningsproblem. Det handlar om barns rättigheter.
Det är också:
- en trygghetsfråga
- en demokratifråga
- en rättighetsfråga
- en framtidsfråga
Barnen bakom siffrorna
År 2026 får drygt var fjärde elev i årskurs nio underkänt i minst ett ämne. Antalet elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet har dessutom ökat med nästan 43 procent det senaste decenniet. Det är alarmerande siffror, men framför allt så är det många barn som inte fått rätt stöd i tid.
Varje barn har rätt till en fungerande skolgång och verkliga möjligheter i livet. När det inte sker är det inte ett individuellt misslyckande — det är ett samhällsansvar.
Vi vet redan vad som fungerar
Problemet är inte att vi saknar kunskap, utan att det förebyggande arbetet alltför ofta blir:
- kortsiktiga projekt
- tillfälliga satsningar
- eller något som prioriteras bort när andra frågor tar plats
Vi vill se långsiktiga lösningar och ett förebyggande arbete som prioriteras.
Det krävs stabil finansiering, tydligt ansvar genom hela styrkedjan och bättre samverkan mellan skola, socialtjänst, civilsamhälle och polis.Förebyggande skolinsatser måste bli en självklar del av Sveriges trygghetsstrategi.
Vi måste också börja mäta det som faktiskt stärker barns framtid — som skolnärvaro, studiemotivation och gymnasiebehörighet — inte bara ordningsproblem och incidenter.
Frågan är om vi agerar i tid
Det handlar inte om att välja mellan förebyggande arbete och repressiva åtgärder, utan det handlar om tusentals barn som förtjänar en bättre framtid.
Vi vet vilka barn som är mest utsatta. Frågan är om vi är beredda att agera i tid.