Valkompass 2026: Vad vill partierna göra åt skolan?
Nästan 20 000 elever väntas lämna grundskolan i år utan gymnasiebehörighet. Det är en ökning med över 40 procent på tio år. Inför valet 2026 har Stiftelsen Läxhjälpen kartlagt hur riksdagens åtta partier ställer sig i några av de viktigaste skolpolitiska frågorna. Resultatet: en bred politisk samsyn på pappret. Frågan är varför den inte syns i klassrummen.
Samsyn på pappret
Alla åtta partier ställer sig bakom rätten till stödundervisning. Nästan alla stödjer också resursfördelning efter behov och särskilda insatser i områden med socioekonomiska utmaningar. Ändå lämnar var sjätte elev grundskolan utan behörighet. Många får fortfarande inte det stöd de har rätt till.
– Det finns en tydlig politisk vilja att förbättra skolan. Men för eleverna är det resultaten i klassrummet som räknas. När så många fortfarande lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet måste vi fråga oss varför ambitionerna inte får större genomslag, säger Karin Nolke Grubbström, generalsekreterare på Stiftelsen Läxhjälpen.
Valkompassen som visar partiernas ståndpunkt i skolfrågor
Valkompassen jämför riksdagspartiernas ståndpunkter inom fem områden och totalt granskas nio konkreta frågor. Kompassen ska göra det enklare för föräldrar, lärare, skolledare, beslutsfattare och väljare att jämföra partiernas politik och se vilka åtgärder de vill genomföra för att skapa en mer likvärdig skola.
Bedömningarna bygger på partiernas egna program, riksdagsmotioner från 2025/26 samt Vi Lärares enkät från september 2025.

Metodnot
Tabellens 9 teman är en sammanvägning av flera enskilda källor och enkätfrågor, inte en direkt kopiering av en enda enkät. Rad 3 och 7 går att verifiera exakt mot en enskild fråga i Vi Lärares enkät (samtliga partier svarade ”Ja”, med vissa reservationer för S och SD). Rad 6 är verifierad mot Vi Lärares enkät, fråga 21 (”Bör undantagen från kravet på lärarlegitimation begränsas ytterligare?”) – markeringarna för C, M, KD och SD har justerats för att stämma med partiernas faktiska enkätsvar.
Rad 1 är en sammanvägning av tre enkätfrågor (statligt huvudmannaskap, statlig finansiering, nationell resursnorm); S har justerats från ”tydligt stöd” till ”delvis” eftersom partiet svarar uttryckligt Nej på huvudmannaskapsfrågan och bara ”delvis” på de andra två. Rad 2 mappar mot enkätfråga 9 (avdrag från grundersättning för kommunernas utbudsansvar); KD har justerats från ”tydligt stöd” till ”delvis” utifrån deras eget enkätsvar (”Vi har inte drivit något sådant förslag”). Rad 5 är uppdaterad utifrån nya primärkällor per parti; M har höjts från ”delvis” till ”tydligt stöd” efter Moderatkvinnornas uttalande om stora satsningar på skolan i utsatta områden.
Rad 8 är en sammanvägning av fyra enkätfrågor (skolpeng, obligatoriskt skolval, kötid, kommunalt veto) samt kompletterande material om partiernas syn på bussning och blandad elevsammansättning; genomgången bekräftar de befintliga markeringarna. Rad 9 saknar en enskild enkätfråga som täcker alla åtta partier, men är underbyggd med nationella policykällor per parti (se Källor nedan); M har höjts från ”delvis” till ”tydligt stöd” utifrån Moderaternas brottsförebyggande paket. Rad 4 är den enda rad som INTE gått att källbelägga fullt ut: ingen enkätfråga eller inget partiprogram tar upp extern läxhjälp specifikt för alla åtta partier jämförbart.
Vi hittade endast generella ståndpunkter om civilsamhällsstöd (bland annat en riksdagsmotion från 2012/13 där S och V reserverade sig för statligt stöd till läxhjälpsorganisationer som Mattecentrum och Stiftelsen Läxhjälpen) – för gammalt och för indirekt för att ändra markeringarna med säkerhet. Rad 4:s markeringar kvarstår därför oförändrade och bör betraktas som den svagast belagda raden i dokumentet.
Viktiga noteringar
L (Liberalerna) innehar Utbildningsdepartementet och driver aktivt reformpaketet 2025–2026 med reglerad undervisningstid, nya läroplaner och förstärkt Kunskapsbidrag.
Enligt en riksdagsfråga besvarad av utbildningsminister Simona Mohamsson röstades förslag om ökad likvärdighet ned av de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna under en tidigare mandatperiod, medan Socialdemokraterna och övriga oppositionspartier drev på för reformerat skolval. Formuleringen kommer från en riksdagsfråga ställd av oppositionen och bör läsas med det i åtanke.
Socialdemokraterna har som eget vallöfte att införa en läxhjälpsgaranti för elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet – direkt relevant för Läxhjälpens uppdrag.
Bedömningarna baseras på publicerade ståndpunkter och kan behöva uppdateras löpande efter valet 2026.
Källor
- Vi Lärare (Sveriges Lärare) – ”22 heta valfrågor för skolan – så svarar partierna”, sep 2025: vilarare.se/nyheter/skolpolitik/22-heta-valfragor-for-skolan–sa-svarar-partierna
- Vi Lärare – ”Stor enkät: Partierna om lärarnas viktigaste frågor”: vilarare.se/nyheter/skolpolitik/stor-enkat-partierna-om-lararnas-viktigaste-fragor
- Vi Lärare – ”Partienkät: Så ska skolan finansieras”: vilarare.se/nyheter/skolfinansiering/stor-partienkat-sa-ska-skolan-finansieras
- Sveriges Lärare – ”Väljarna om den svenska skolan”, väljarundersökning inför valet 2026: sverigeslarare.se/om-oss/opinion-debatt/undersokningar/partiernas-valjare-om-skolan
- Socialdemokraterna – politik: skola (läxhjälpsgaranti, likvärdighetsbidrag): socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/skola
- Sveriges riksdag – Svar på skriftlig fråga 2025/26:75 om skolsegregation: riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/skolsegregationen-och-statens-ansvar-for-en_hd1275
- Regeringen.se – SOU 2025:72, ”Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan”
- Regeringen.se – pressmeddelande om 570 miljoner kronor till skolor med svårare förutsättningar
- Rad 6, verifiering: Vi Lärares enkät (samma dokument som källa 1 ovan), fråga 21 ”Bör undantagen från kravet på lärarlegitimation begränsas ytterligare?” – ger direkta svar från samtliga åtta partier.
- Rad 9, Socialdemokraterna – ”Segregation” och ”Skola”: socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/segregation, socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/skola
- Rad 9, Vänsterpartiet – ”Skolan” och ”Grova brott”: vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/skolan, vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/grova-brott
- Rad 9, Moderaterna – ”Moderaterna presenterar sitt största brottsförebyggande paket någonsin”: moderaterna.se/nyhet/brottsforebyggandearbete
- Rad 9, Centerpartiet – sammanställning av partiernas politik inför valet 2026: kfum.se/vad-vi-gor/valar-2026
- Rad 9, Liberalerna – ”Utsatta områden”: liberalerna.se/politik/utsatta-omraden
- Rad 9, Miljöpartiet – ”Barn och förskola” och ”Barn och utbildning”: mp.se/politik/barn-och-forskola, mp.se/linkoping/politik/barns-rattigheter
- Rad 9, Kristdemokraterna – sekundärkälla (extern jämförelsesajt), bör ersättas med KD:s egen valplattform innan publicering: oskarshamns-nytt.se/vilket-parti-ar-bast-for-foraldrar-i-valet-har-ar-svaret
- Rad 9, Sverigedemokraterna – ”Utbildningspolitik”: sd.se/vad-vi-vill/utbildningspolitik
- Rad 1, verifiering: Vi Lärares enkät (samma dokument som källa 1), frågorna 5 (”statligt huvudmannaskap?”), 6 (”statlig finansiering?”) och 7 (”nationell resursnorm?”) – sammanvägda för samtliga åtta partier.
- Rad 2, verifiering: Vi Lärares enkät (samma dokument som källa 1), fråga 9 (”avdrag från grundersättningen motsvarande kommunernas utbudsansvar?”).
- Rad 5, Moderaterna – Moderatkvinnorna, ”Förebygga brott”: moderaterna.se/moderatkvinnorna/var-politik/forebygga-brott
- Rad 5, kompletterande sammanställning (sekundärkälla): valkoll2026.se/insikt/valloften-partierna-2026
- Rad 8, verifiering: Vi Lärares enkät (samma dokument som källa 1), frågorna 8 (skolpeng), 14 (obligatoriskt skolval), 15 (kötid) och 16 (kommunalt veto), samt Sveriges riksdag, betänkande 2021/22:UbU33 ”Ett mer likvärdigt skolval” om bussning och elevsammansättning: riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/ett-mer-likvardigt-skolval_h901ubu33
- Rad 4, kompletterande (svag/indirekt källa, se metodnot): Sveriges riksdag, betänkande 2012/13:KrU10 ”Politik för det civila samhället, folkbildning och trossamfund”, reservation 1 (S, V) om statligt stöd till läxhjälpsorganisationer som Mattecentrum och Stiftelsen Läxhjälpen: riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/politik-for-det-civila-samhallet-folkbildning-och_h001kru10
Priset för att stå still
Skolmisslyckanden är inte bara ett problem för den enskilda eleven. Beräkningar visar att de har kostat samhället över 25 miljarder kronor på fem år. Bakom siffran finns unga människor vars framtidsmöjligheter riskerar att begränsas.
– Det räcker inte att vara överens om målen. Nu behöver partierna visa hur de ska gå från ord till handling. För en elev som riskerar att inte klara skolan handlar det om något väldigt konkret: att få rätt stöd i rätt tid, säger Karin Nolke Grubbström.
Vi vill göra skillnad, oavsett vem som vinner valet
Politiken kan skapa förutsättningar. Men eleverna som behöver stöd idag kan inte vänta. Stiftelsen Läxhjälpen fortsätter arbetet för en mer likvärdig skola, oavsett utfallet i valet. Läs mer om vårt arbete här.
Vårt arbete
Var du växer upp och vad dina föräldrar har för utbildningsbakgrund spelar ofta en avgörande roll för vilka som når gymnasiebehörighet i…
Samarbeta med oss
Genom ett brett samarbete kan vi hjälpa fler barn och ungdomar att klara skolan. Tillsammans ger vi unga ett extra stöd och…