Vid Postkodlotteriets utdelning den 14:e mars tog 61 organisationer från civilsamhället emot Svenska Postkodlotteriets årliga överskott på över en miljard kronor. Stiftelsen Läxhjälpen är en av organisationerna som tar del av det finansiella stödet.

Postkodlotteriets årliga utdelning

Stiftelsen Läxhjälpen är en stolt förmånstagare till Svenska Postkodlotteriet sedan 2022. Det innebär att Läxhjälpen tar emot ett långsiktigt och icke öronmärkt basstöd varje år. Basstödet delas ut vid Postkodlotteriets årliga utdelning och är betydelsefullt för Läxhjälpens verksamhet, eftersom det möjliggör långsiktiga satsningar på kvalitet och utbildning i Läxhjälpsprogrammet. I år tog Stiftelsen Läxhjälpen emot 5 miljoner kronor.

”Med det ovärderliga stödet från Postkodlotteriet kan Stiftelsen Läxhjälpen ge fler ungdomar bättre förutsättningar att klara grundskolan med stärkt självförtroende och en tro på framtiden.”

Henrik Szabo, Läxhjälpens generalsekreterare

Ett basstöd som gör skillnad

Med hjälp av stödet från Postkodlotteriet har Läxhjälpen bland annat kunna stärka följande fokusområden:

Satsningarna hade inte varit möjliga utan Postkodlotteriet. Tack vare stödet kan Stiftelsen Läxhjälpen fortsätta säkerställa kvaliteten och utvecklingen av verksamheten och därmed hjälpa fler högstadieelever att nå gymnasiebehörighet.

Postkodeffekten

Postkodlotteriet är Sveriges största privata givare till ideell sektor. Varje år skänker de sitt överskott till organisationer som på olika sätt arbetar för en bättre värld. Effekten kallas för postkodeffekten.

Stödet till Läxhjälpen

”Läxhjälpen fyller ett mycket viktigt behov när de riktar sina insatser mot skolor och elever som behöver det mest. Vi vill stötta Läxhjälpen att förverkliga sin vision att alla barn ska växa upp med förutsättningar att klara skolan och forma sin egen framtid.”

Hélène Carlbark, Head of Charity på Svenska Postkodlotteriet

Läxhjälpen närvarade vid Postkodlotteriets årliga utdelning i Stadshuset i Stockholm i mars. Vid utdelningen fick totalt 61 ideella organisationer ta del av överskottet på sammanlagt 1 021 711 232 kr.

Bild tagen på avstånd där en stor grupp människor håller upp checkar i luften. Människorna i bild är finklädda och står på en röd matta och på checkarna står olika summor. På checken i mitten av bilden, längst fram, står en summa på över en miljard kronor.

Relaterade sidor

Idag är det internationella utbildningsdagen – en dag som Läxhjälpen gillar lite extra mycket. Det är nämligen en dag som syftar till att hylla och uppmärksamma vikten av utbildning och lärande, vilket vi såklart vill ta tillfället i akt att göra. Här kan du läsa mer om internationella utbildningsdagen och hur utbildning kan ha storskaligt positiva effekter. Vi har även samlat några kloka tankar om ämnet från tre av våra samarbetspartners.

Internationella utbildningsdagen startade 2018

År 2018 tog  FN initiativet att göra den 24:e januari till Internationella utbildningsdagen. Initiativet är kopplat till arbetet med Agenda 2030, där ett av de globala hållbarhetsmålen fokuserar på utbildningens centrala roll i att främja både trygga samhällen och hållbar utveckling. 

Varje år riktar sig uppmärksamheten mot ett specifikt område inom utbildning och lärande. För internationella utbildningsdagen 2024 ligger fokus på den avgörande roll som utbildning och lärarfigurer spelar när det kommer till att motverka hatretorik, som blivit ett allt större problem på senare år i och med ett ökat användande av sociala medier.

Lärande som en del av något större

FN lyfter även att man behöver se bortom betyg, eftersom bra utbildning inte bara handlar om kunskap. För att forma individer som kan bidra till samhället behöver man även se till sådant som inkluderande studiemiljöer och relevanta färdigheter för framtiden. När lärande sker utifrån ett helhetsperspektiv kan effekterna bli storskaligt och långvarigt positiva.

Utbildning med helhetsperspektiv är något som vi på Läxhjälpen har i åtanke. En stor del av vårt arbete går exempelvis ut på att förstå varje elevs behov, bygga långsiktiga relationer, agera förebilder och öka lusten för högstadieelever att plugga vidare. På så sätt kan vi hjälpa elever att nå gymnasiebehörighet med självförtroende inför framtiden. 

Läs gärna mer om Läxhjälpens arbete och metod här.

Våra samarbetspartners om vikten av utbildning

Läxhjälpens arbete hade dock inte varit möjligt utan våra samarbetspartners. Idag är organisationer i hela Sverige med och bidrar till att vår verksamhet kan fortsätta ge fler högstadieelever möjligheten att klara grundskolan. 

Internationella utbildningsdagen till ära har vi pratat med några av våra samarbetspartners om vikten av utbildning. Här delar de med sig av sina tankar:

Hélène Carlbark

”Utbildning är inte bara rätten till kunskap utan också nyckeln till en bättre framtid. Att investera i utbildning är att investera i människor och skapa en stadig grund för starka och motståndskraftiga samhällen”

Välgörenhetschef på Svenska Postkodlotteriet

Martin Svensson

”En godkänd utbildning är grundläggande för att ge unga möjligheten att skapa sin framtid. Genom samarbetet med Läxhjälpen kan vi vara med och hjälpa ungdomar som behöver lite extra skjuts att utveckla sin fulla potential – vilket inte bara hjälper individen utan också bidrar till en ökad trygghet i vårt samhälle”

Hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar Västerbotten

Therese Oljans Backlin

”Utbildning är avgörande för att vi ska kunna utvecklas för att möta omvärldens förändringar och vara konkurrenskraftiga”

Verkställande tjänsteman på Sparbanksstiftelsen Södra Dalarna

Tack till alla som bidrar till bättre utbildning året om

Avslutningsvis vill Läxhjälpen säga tack till alla som dagligen jobbar med att skapa en inkluderande och högkvalitativ utbildning. De positiva effekterna av ert arbete sträcker sig långt utanför klassrummets väggar och kan på sikt bidra till allt från tryggare samhällen till hållbar utveckling. 

Läxhjälpen vill även rikta ett stort tack till alla samarbetspartners som stöttar vårt dagliga arbete! 

Under läslovet anordnade Stiftelsen Läxhjälpen en läslovstävling i samarbete med bokförlaget Bonnier Carlsen för att uppmärksamma läsning och läslust. Här presenteras vinnarna av tävlingen.

Under årets läslov ville Stiftelsen Läxhjälpen tillsammans med bokförlaget Bonnier Carlsen passa på att uppmärksamma läsande och skrivande lite extra. Därför anordnades en läslovstävling där elever i Läxhjälpsprogrammet fick chansen att vinna böcker från Bonnier Carlsen. Uppgiften för eleverna var att färdigställa en påbörjad berättelse där kriterierna kreativitet, fantasi och känsla kom att bedömas. 

Berättelsens introduktion

Det var en gång ett litet höstlöv. Höstlövet hade för inte så länge sedan varit ett grönt sommarlöv som suttit fast vid ett träd. Nu när höstlövet inte längre satt fast vid sitt träd så som det hade gjort under solen och värmens tid, låg det istället nedanför sitt tidigare hem och såg upp mot himlen som för var dag som gick tycktes bli allt mer gråmulen. En märklig morgon vaknade höstlövet kvickt av ett ljud som denna var obekant inför. Ett brummande, nästan skakande ljud. Höstlövet såg hur en stor maskin fördes mot trädet som den tidigare fäst sig vid och hur, samtidigt som maskinen rörde sig längs med trädets stam, det föll till marken med en duns. Trädets fall orsakade en vind i vilken höstlövet flög rakt upp för att sedan landa på trädet som numera låg ner på marken.

Trädet bars upp av en stor klo för att läggas upp på en stor bil, allt medan höstlövet låg kvar på trädets stam. Den stora bilen startade och påbörjade sin resa mot en för lövet okänd destination. Efter en färd som pågick i vad som för höstlövet kändes som dagar och nätter lastades trädet, med höstlövet fortfarande liggandes på, av den stora bilens flak. Trädet och höstlövet bars av en annan stor klo av från bilen och in i en stor sal med massvis utav maskiner. Det mullrade och gnisslade från maskinerna. På sin resa på trädets stam fastnade höstlövet i vinden som en av de stora maskinerna fräste ur sig av och flög av trädet för att sedan landa på en balk högt uppe i taket av den stora salen. Här såg höstlövet allt, bland annat det träd som lövet tidigare kallat sitt hem. Trädet bars nu mot en av de stora maskinerna, lövet tittade förbryllat på skeendet med flera tankar snurrande, “vad skulle hända med trädet?”, ”vad var det för maskin?”. Trädet fördes in i maskinen och lilla lövet såg…

Vinnande bidraget: Svartedalsskolan i Göteborg

Med en historia som gör lövet personligt och där vemodet får ta plats bredvid det vackra har eleverna i Svartedalsskolans läxhjälpsgrupp lyckats kamma hem vinsten i året läslovstävling. Berättelsen slår läsaren med en känsla likt gamla sagor och varvar det ljusa och det mörka på ett både anspråkslöst och gripande sätt.

Juryns motivering

…såg trädet som den har varit med hela sitt lövliv. Samtidigt som den lilla lövet fortsätte tänka på alla bilar som passerade trädet och alla barn som lekte runt i sommaren under trädet hörde lilla lövet ett konstigt ljud bakom sig. Det vände sig om och såg trädet bli delad av något i metall. Lilla lövet fick panik och tittade snabbt runt. Det fanns inget lilla lövet kunde göra. Lilla lövet stängde sina ögon och fick minnen om de bra tiderna. Lilla lövet visste att detta skulle vara slutet men när han öppnade ögonen märkte lilla lövet att han har gått i mellan metallen och överlevt, hans kropp var intakt. Lilla lövet låg ovanpå trädet, som nu var i flera delar, det hade klyvts till vedklabbar. Fabriken luktade sågspån, damm och bränt trä. Lilla lövet såg sig omkring, hur skulle han ta sig ut härifrån?

Han tänkte hoppa ned från veden och försöka ta sig ut, men som tanken slog honom kände han en vindpust, någon lyfte upp honom. Lilla lövet fördes återigen ut till en stor bil. Bilen levererade ved till hus i staden. Lilla lövet hamnade hos en familj med två små barn. De lekte i vedtraven som låg i ett förråd på tomten. Snart kom snön, lilla lövet frös bland veden i förrådet. Än en gång kände han sig själv lyftas upp och nu fick han komma in, till ett varmt rum med ett stort träd. Han tyckte det var märkligt, ett träd inomhus? Det var en gran, en julgran, stor och grön. Den var så vacker, med lysande ljus och färgglada kulor. Plötsligt blev det ännu varmare, och det luktade som på fabriken, bränt trä. Lilla lövet låg i den öppna spisen och brann tillsammans med det som varit hans vän trädet.

En elev sitter vid en skolbänk i ett klassrum och läser i en bok. I ena handen håller hon i boken och andra handen håller hon för munnen. Hon har hörlurar på sig och framför henne, på bänken, ligger Läxhjälpens blåa målbok.
Två elever står i ett klassrum och håller upp böcker framför sina ansikten.
En elev sitter i ett klassrum och håller upp en bok framför ansiktet. På boken står det "True crime".

På andra plats: Ryaskolan i Göteborg

Med en oväntad vändning olik något annat bidrag lyckas eleverna i Ryaskolans läxhjälpsgrupp använda fantasin för att föra läsaren till en värld där teknologi och natur möts i symbios. Berättelsens vågade ordval drar in läsaren i en ny värld och det är med stor spänning man rycks in i sagans futuristiska universum.

Juryns motivering

…såg på det mystiska maskinskeendet. Maskinen var enorm och väldigt högteknologisk. Den hade stora mekaniska armar som försiktigt grep tag om trädstammen och förde den in i en stor öppning. Det blev en skräckfull stund. Lövet kunde känna på sin magkänsla hur maskinen var mörk utan att ens vara inuti maskinen. Lövet kände en konstig förnimmelse när trädet passerade maskinens tröskel. Det var som om en svag vibration gick igenom hela växten. När trädet var helt inuti maskinen, förvandlades den inre atmosfären dramatiskt. Lövet kunde höra en pulserande melodi och kände att det var på väg att vara med om något utöver det vanliga. Plötsligt hörde lövet en mjuk, elektronisk röst som sade: ”Välkommen till Ekosfärmaskinen, där vi försöker återskapa den naturliga världen i en symbios med teknologi.”

Lövet förstod att det hade blivit en del av ett experiment för att bevara och återskapa naturen med hjälp av den senaste tekniken. Trädet, som var fullt medvetet i denna nya värld, började uppleva en märklig förändring. Det kände sig starkare och mer levande än någonsin tidigare. Dess rötter började knyta an till ett av de mekaniska vattendragen i maskinen, och det började ge ifrån sig en lugnande doft som fyllde hela rummet.I den konstgjorda skogen kunde lövet se andra träd och växter, både naturliga och teknologiska. Djur av metall och kiselstrukturer rörde sig harmoniskt genom denna ekosfär. Det var som om människor hade lyckats återskapa en bit av naturen mitt i den digitala världen. Lövet insåg att det var en del av något större, en strävan att balansera teknologins framsteg med bevarandet av naturen. Det kände stolthet över att vara en representant för det naturliga i denna unika fusion av det organiska och det artificiella.

På tredje plats: St Olofsskolan i Sundsvall

Med en klassisk skräckhistoria som förnyas med ett löv som huvudperson har eleverna i St Olofsskolans läxhjälpsgrupp fått läsaren indragen i ett mysterium utan dess like. Berättelsen ger suget efter mer och vad som egentligen ligger bakom det som sker i berättelsen kommer att hålla läsaren sömnlös av undran.

Juryns motivering

…såg hur det delades i massa små bitar. Man hamrar och spikar ihop trädet och bygger ihop det till en stuga. Stugan målas röd. 50 år senare är den lilla stugan gammal och möglig och en grupp turister flyttar in. Den har inte kvar sin röda färg och är täckt av spindelnät. En av turisterna som flyttat in hade arbetat i fabriken som klyvde trädet. Han heter Mr. Bob och säger stolt: “Vet ni, jag var med och skissade och byggde denna stuga”. I stugan viner vinden om nätterna precis klockan 03.33. Turisterna tycker att det är irriterande och tillslut bestämmer sig Mr. Bobs son Jonas att gå och titta varför det låter så högt. Han försöker skrika men det går inte när en hand som ser ut att vara gjord av löv tar tag i honom. 

Jonas vänder sig om för att se vad det är, men allt är svart. Det går några minuter och de andra börjar bli oroliga för Jonas. Hans flickvän går ut för att leta efter honom. Hon ser honom inte, det enda hon ser är en tornado av löv. Hon tycker sig se tröjan hon stickat till Jonas flyga runt bland löven. Hon ropar i panik på Mr. Bob. De blir rädda när de ser alla löven flyga omkring i natten. Chockade springer de för att gömma sig och hittar ett gömställe. De ser inte vad det är men springer ändå in i byggnaden. När alla kommit in, tänds tillslut ljuset i taket. De upptäcker till sin fasa att de befinner sig i en sågmaskin. Den är igång. De skriker ”Hjälp! Vem där?!”. Ett monster, som formats av löv skriker “Mr. Bob!”. Mr. Bob vänder sig och hör monstret säga: “Minns du vad du gjorde med mitt träd?” Dagen efter hittas tre turister döda, alla täckta av löv.

Tävlingens jury

Bild på kvinna i blommig klänning, utomhus med grönskande bakgrund

Helena Dahlgren. Författaren Helena Dahlgren har gett ut över tjugo böcker för barn och vuxna. 2021 vann hon det amerikanska barnbokspriset Kids’ Book Choice Award i kategorin Best Fantasy World Builder för sin populära serie om Ödesryttarna, som finns utgiven på tio språk. Just nu är hon aktuell med den lättlästa skräckisen Dödlig dans. Hon bor i Stockholm med sin familj och älskar böcker, katter och att kolla på skräckfilm, helst om hemsökta hus.

Fotograf: Marcus Stenberg

Bild av en man i skjorta med axellångt hår. Bilden är tagen i profil och i gråa toner.

Nils Lundkvist. Nils Lundkvist är författare och mellanstadielärare och bor i Skellefteå. För sin debutbok Kuben vann han nyligen Barnradions Bokpris.

Fotograf: Pär Olofsson

Porträttbild i färg av Greta Gipper som tittar in i kameran och ler.

Greta Gipper. Greta är regionchef för region syd på Läxhjälpen och initierade läslovstävlingen. Greta brinner för allas rätt till utbildning där hon menar på att språket och fantasin har en central roll och just därifrån byggdes idén om läslovstävlingen.

Under december månad skänker det svenska klädmärket A Day’s March alla intäkter från sina presentförpackningar till Stiftelsen Läxhjälpen genom kampanjen The Gift of ABC. Kampanjen har tagits fram i samarbete med konstnären och illustratören Owe Gustafson.

The Gift of ABC

Tillsammans med Stiftelsen Läxhjälpen och konstnären Owe Gustafson ger klädmärket A Day’s March sina kunder möjlighet att bidra till något viktigt den här julen – ge högstadiebarn med utmaningar i skolan ökad studiemotivation och godkända betyg för att gå vidare till gymnasiet. Med hjälp av Läxhjälpens insatser får tonåringar som behöver extra stöd en hjälpande hand som kan vara avgörande för resten av livet.

Bild på en svartvit presentpåse med ett mönster gjort av bokstäver. På kortet syns ett blått kort med en illustration av Owe Gustafson. Bredvid presentpåsen ligger ett blått klädesplagg.

Owe Gustafson, skaparen av illustrationerna till ”Fem myror är fler än fyra elefanter”, har tagit fram stiliga presentförpackningar på temat The Gift of ABC. Dessa säljer A Day’s March i sina butiker och i e-handel för 50 kronor. Alla intäkter från försäljningen går till Stiftelsen Läxhjälpen för det fortsatta arbetet med att hjälpa fler barn i Sverige att klara grundskolan.

Mer om Läxhjälpens arbete för att fler unga ska klara skolan

Stiftelsen Läxhjälpens vision är att alla barn i Sverige ska växa upp med förutsättningar att klara skolan och forma sin egen framtid. Så är det inte idag. Idag spelar var du växer upp och föräldrarnas utbildningsbakgrund en avgörande roll för vem som når gymnasiebehörighet. Därför erbjuder Läxhjälpen ett program som är gratis för högstadieelever som riskerar att bli underkända. Läxhjälpen genomförs i över 100 svenska skolor som ligger under rikssnittet för gymnasiebehörighet. 

Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse och politiskt och religiöst obunden organisation som bedriver ett riktat och resultatfokuserat läxhjälpsprogram. Läxhjälpen är ett komplement till ordinarie skolarbete för elever och skolor som står inför extra stora utmaningar. Genom att arbeta i mindre elevgrupper och utgå från varje elevs behov kan läxhjälparna och eleverna sätta upp individuella mål tillsammans. Tillsammans jobbar vi mot ett gemensamt mål: att se till att eleverna uppnår godkända betyg och går ut grundskolan med ökad lust att studera vidare. Sedan starten 2007 har Läxhjälpen visat sig effektiv – av alla elever som fått läxhjälp har 79% uppnått gymnasiebehörighet.

Så arbetar Stiftelsen Läxhjälpen

  • Stiftelsen Läxhjälpen samarbetar med skolor som ligger under rikssnittet i gymnasiebehörighet.
  • Läxhjälpsprogrammet är till för elever som har F eller ligger på gränsen till F i minst ett kärnämne. Eleverna riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet.
  • Våra läxhjälpare är anställda högskolestudenter som ofta kan relatera till elevernas utmaningar. De blir positiva förebilder inom högre utbildning.
  • Läxhjälparna sätter inga betyg, utan arbetar med att stötta eleverna, skapa bättre förutsättningar för eget lärande och stärka deras självförtroende och studiemotivation.
  • Stiftelsen Läxhjälpen arbetar långsiktigt och kontinuerligt. Samma elever och läxhjälpare möts två gånger i veckan under minst en termin.
  • Vi tror på bred samverkan för att hjälpa fler ungdomar att klara grundskolan.

Söderberg & Partners blir en ny huvudpartner till Stiftelsen Läxhjälpen. Det nya samarbetet kommer att möjliggöra insatser på 20 skolor runt om i landet, för över 350 elever, under det kommande året.

Söderberg & Partners grundades 2004 och är idag en av Sveriges ledande finansiella rådgivare och förmedlare av försäkringar och finansiella produkter och tjänster. Från och med hösten 2023 stöttar företaget Stiftelsen Läxhjälpens arbete genom att bli ny samarbetspartner. Stödet från Söderberg & Partners kommer att innefatta insatser på 20 skolor runt om i landet, för över 350 elever under det närmaste året – ett engagemang som båda parter hoppas ska leda till att färre ungdomar hamnar i utanförskap.

”Fokus i vårt hållbarhetsarbete är att skapa en tryggare och mer hållbar framtid för barn och ungdomar. Stiftelsen Läxhjälpen gör på ett mycket metodiskt sätt skillnad för elever som av olika anledningar har svårt att klara högstadiet och jag är mycket glad att ingå detta samarbete som ska bli spännande att följa framåt. Vårt mål är att många fler ungdomar ska ges möjlighet att klara sina studier och därmed slippa det utanförskap det innebär att inte klara grundskolan.”

Gustaf Rentzhog, vd på Söderberg & Partners

Läxhjälpsprogrammet bedrivs på skolor som uppvisar lägst resultat gällande elevernas prestation i skolan. På ett kompensatoriskt vis stöttar Läxhjälpen elever och skolor genom att arbeta med ett riktat stöd och i mindre elevgrupper bestående av 15 utvalda elever och tre läxhjälpare. Att investera i Stiftelsen Läxhjälpens verksamhet är att investera i framtiden. Tillsammans med samarbetspartners kan Läxhjälpen göra en konkret insats för att fler ungdomar ska uppnå godkända betyg, gå vidare till gymnasiet och skapa sig en trygg framtid. Samarbetet med Söderberg & Partners möjliggör att Läxhjälpen kan verka på fler skolor runt om i Sverige och att många fler ungdomar kan ges möjlighet att klara sina studier och därmed slippa det utanförskap det innebär att inte klara grundskolan.

”Samarbetet med Söderberg & Partners blir en milstolpe för Läxhjälpen och det är med stor glädje vi går hand i hand mot en framtid där varje ungdom kan uppfylla sin fulla potential. Vi kommer att arbeta enade och som en väsentlig resurs för ökad gymnasiebehörighet där de största behoven finns.Tillsammans kommer vi att skapa möjligheter, bygga broar och forma en ljusare framtid för våra elever.”

Henrik Szabo, Stiftelsen Läxhjälpens generalsekreterare

Länsförsäkringar Jämtland berättar om samarbetet med Stiftelsen Läxhjälpen och varför de väljer att satsa på utbildning i länet. I texten i Länstidningen Östersund hör vi från elever och läxhjälpare i en grupp på Parkskolan i Östersund.

I Länstidningen Östersund berättar Länsförsäkringar Jämtland om besöket i en av Stiftelsen Läxhjälpens grupper på Parskolan i Östersund.

”Det märks att läxhjälparna har en fin relation med eleverna. De berättar om funderingar och planer kring gymnasieval men också att Läxhjälpen gjort stor skillnad och varit avgörande för att klara skolan. I klassrummet finns en generell känsla av drömmar som blivit lite mer verkliga och lite mer möjliga. Här finns framtida specialistsjuksköterskor, frisörer, elektriker och många fler.”

Länsförsäkringar Jämtland är ett kundägt försäkringsbolag och en samarbetspartner till Läxhjälpen som stöttar verksamheten lokalt i på flera orter i Jämtland.

Porträttbild av Karin Mattsson, Styrelseordförande Länsförsäkringar Jämtland
Att satsa på ökad gymnasiebehörighet stärker länet, menar Karin Mattsson.

”Att fler elever får gymnasiebehörighet stärker länet på många sätt. Det är helt enkelt en vinst för alla hur man än mäter och räknar.”

Karin Mattsson, styrelseordförande på Länsförsäkringar Jämtland

I texten berättar eleverna i gruppen och läxhjälparna Evelina Sarlin, Maria Schwenninger och Jacob Ringeby om verksamheten och effekten av arbetet.

I september anordnades Läxhjälpens årliga Kunskapsnätverksträff för samarbetspartners. Temat för årets Kunskapsnätverksträff var resultatmätning. Ett stort tack till alla som deltog!

Varje år anordnar Läxhjälpen en Kunskapsnätverksträff för samarbetspartners och verksamhetsbundna personer som på olika sätt arbetar för att stärka Läxhjälpens arbete. Träffen är ett tillfälle för de olika finansiärerna och verksamheten att mötas, dela erfarenheter och lära känna varandra.

Årets träff hölls hos Riksbyggen, en av Läxhjälpens största huvudpartners, på huvudkontoret centralt i Stockholm. Christian Bengtzelius (t.v.), föreningschef på Riksbyggen, och Lina Öien (t.h.), chef för enheten för hållbar utveckling på Riksbyggen, inledde träffen med att presentera lokalen och Riksbyggens samarbete med Läxhjälpen.

På plats var även läxhjälparen och lärarstudenten Philip Jörestig som fick berätta om sitt arbete på Kvarnskolan i Järfälla. Philip berättade om sina personliga erfarenheter av arbetet som läxhjälpare och effekten han ser på eleverna.

Temat för det här årets Kunskapsnätverksträff var resultatmätning. Att mäta effekt av insatserna är en väsentlig del i Läxhjälpens verksamhet, men med det kommer också en hel del utmaningar. Under träffen diskuterades frågor som varför det är viktigt med resultatmätning i ideell sektor och hur man vet att en organisation åstadkommer verklig nytta.

Tre personer sitter i på stolar i ett panelsamtal. I bakgrunden syns en skärm med en bild på några elever som skrattar och med Läxhjälpens logotyp på.

I panelsamtalet deltog Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo (t.v.), kvalitets- och utvecklingschef Mona Lifwergren (mitten) och Hanna Regnér (t.h.), operativt ansvarig på Läxhjälpens samarbetsorganisation Inkludera. Samtalet sändes också digitalt för partners som inte kunde närvara på plats.

Läxhjälpen vill rikta ett stort tack till alla som deltog under Kunskapsnätverksträffen och till alla som bidrar till att stärka Läxhjälpens verksamhet. Ett särskilt stort tack till Riksbyggen som lånade ut sina lokaler!

Vill du ta del av seminariet om resultatmätning i efterhand? Kontakta Läxhjälpens insamlings- och partnerskapschef Åsa Blomberg.

På St Olofsskolan i Sundsvall har elever i Läxhjälpsprogrammet höjt sina betyg med 20 meritpoäng i snitt. Läxhjälpens samarbetspartner Mitthem finansierar inte bara verksamheten lokalt, utan erbjuder även sommarjobb för eleverna.

Elever och läxhjälpare på St Olofsskolan i Sundsvall ses två gånger i veckan, under minst två timmar åt gången, med målet att eleverna ska komma in på gymnasiet med godkända slutbetyg. Tillsammans hjälps tre läxhjälpare åt för att höja elevernas betyg, studiemotivation och självförtroenden. På St Olofsskolan har stödet från Läxhjälpen lett till att eleverna har höjt sina betyg med 20 meritpoäng i snitt.

I slutet av terminen erbjuder Läxhjälpens samarbetspartner, bostadsbolaget Mitthem, sommarjobb för eleverna – något som har fungerat som en morot för att fortsätta hela vägen fram till skolavslutningen.

Det har betytt mycket för mig, för jag har höjt mina betyg. Jag uppskattar verkligen allt jobb som lärarna och läxhjälparna gör. Även fast det är två timmar extra, så tycker jag ändå att det går bra. Jag älskar gemenskapen vi har och man kommer närmare varandra här på Läxhjälpen tycker jag.

Lilly, elev i Läxhjälpsprogrammet på St Olofsskolan i Sundsvall

Läxhjälpen har hjälpt mig ganska mycket med att höja betygen, för jag har ganska svårt att fokusera hemma. Så Läxhjälpen har fått mig i fokus och jag har höjt ganska mycket av mina betyg.

Shahd, elev i Läxhjälpsprogrammet

Stora förändringar börjar med det lilla. Läxhjälpen tror på att skapa nationella resultat genom lokala satsningar. Till vår hjälp har vi samarbeten som Länsförsäkringar, som stöttar Läxhjälpens arbete lokalt på fem orter i Sverige. Här berättar de varför.

Vad har Länsförsäkringar gemensamt med Läxhjälpen? Länsförsäkringar satsar på social hållbarhet genom att stötta initiativ som skapar värden för lokalsamhället. En av hjärtefrågorna är trygghet. Länsförsäkringsbolagen består av 23 lokalt förankrade och kundägda försäkringsbolag och precis som Läxhjälpen finns de över hela landet. Stiftelsen Läxhjälpen samarbetar med fem av dem – Länsförsäkringar i Göteborg och Bohuslän, Jämtland, Västerbotten, Älvsborg och Västernorrland.

Samhällsfond för barn och unga i Jämtland

“Utbildning betyder så mycket på flera sätt. För gemenskap, självkänsla och inte minst de möjligheter det ger att forma och skapa sin egen framtid. Insatserna bedöms även kunna minska risken för utanförskap och ohälsa.”

Angelica Murén, projektledare styrning och ledning, styrelsens sekreterare

Angelica Murén är projektledare och styrelsens sekreterare på Länsförsäkringar i Jämtland och säger så här om samarbetet med Läxhjälpen: ”Gymnasiebehörigheten bland elever som går ut högstadiet är något lägre i länet än riksgenomsnittet. Under 2021 nådde 85,9 procent av eleverna i länet gymnasiebehörighet, enligt Statistiska centralbyrån. Den siffran vill Länsförsäkringar Jämtland öka.” Hon fortsätter:

”Utbildning betyder så mycket på flera sätt. För gemenskap, självkänsla och inte minst de möjligheter det ger att forma och skapa sin egen framtid. Insatserna bedöms även kunna minska risken för utanförskap och ohälsa. Vi menar att genom att koppla ihop läxhjälpare med elever som går i högstadiet kan skapa ett bra forum för stöd och individuell hjälp. Satsningen görs inom ramen för Länsförsäkringar Jämtland nystartade samhällsfond och sker i samarbete med Stiftelsen Läxhjälpen.”

Mer jämlika uppväxtvillkor i Göteborg och Bohuslän

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän

”Vi vill att alla barn ska lyckas i livet och ha jämlika uppväxtvillkor. Inom social hållbarhet ligger fokus på att barn och unga ska klara skolan med godkända betyg samt att minska den psykiska ohälsan.”

– Lisa Bragée, hållbarhetsansvarig

”Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän har sedan flera år lagt stor vikt vid att skapa goda förutsättningar för barn och unga i vår region”, förklarar Lisa Bragée, hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar i Göteborg och Bohuslän. ”Vi vill att alla barn ska lyckas i livet och ha jämlika uppväxtvillkor. Inom social hållbarhet ligger fokus på att barn och unga ska klara skolan med godkända betyg samt att minska den psykiska ohälsan.”

Satsning på social hållbarhet i Västernorrland

”Andelen niondeklassare som går ut med fullständiga betyg är en variabel som hänger tätt ihop med framtida social hållbarhet, otrygghet, arbetslöshet, ohälsa, kriminalitet m.m. I vårt  samhällsengagemang och skadeförebyggande arbete, är detta ett av de viktigaste områdena att bidra till.”

Mikael Bergström, VD

Mikael Bergström är vd för Länsförsäkringar Västernorrland och berättar att satsningen på skola och ökad gymnasiebehörighet är en del av Länsförsäkringar Västernorrlands skadeförebyggande arbete – och ett av deras viktigaste områden.

“Vi är stolta samarbetspartners till Läxhjälpen! Andelen niondeklassare som går ut med fullständiga betyg är en variabel som hänger tätt ihop med framtida social hållbarhet, otrygghet, arbetslöshet, ohälsa, kriminalitet m.m. I vårt samhällsengagemang och skadeförebyggande arbete, är detta ett av de viktigaste områdena att bidra till.”

För en trygg framtid i Västerbotten

Länsförsäkringar Västerbotten

”Att inte klara av skolan leder till både utanförskap och en otrygg framtid. Därför känns det känns det bra och viktigt att kunna bidra till Läxhjälpens verksamhet och hjälpa elever hitta en trygg framtid i Västerbotten.”

– Martin Svensson, kommunikatör

Martin Svensson arbetar som kommunikatör på Länsförsäkringar i Västerbotten och berättar om vikten av att hjälpa elever till en trygg framtid i Västerbotten genom att bidra till Läxhjälpens arbete.

Fler ungdomar i Älvsborg ska uppnå sina drömmar

”Det är självklart för oss att stötta Läxhjälpens arbete för att fler barn ska gå ut grundskolan med godkända betyg. Det går hand i hand med vår vision – tillsammans skapar vi trygghet och förverkligar drömmar.”

Linn Blakstvedt, hållbarhetsansvarig

Linn Blakstvedt arbetar som hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar i Älvsborg och anser att ökad gymnasiebehörighet och avklarade skolgångar är några av de viktigaste förutsättningarna för en trygg framtid.

”Att våra ungdomar klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet är en av de viktigaste förutsättningarna för att inte hamna i utanförskap senare i livet. Därför är det självklart för oss att stötta Läxhjälpens arbete för att fler barn ska gå ut grundskolan med godkända betyg. Det går hand i hand med vår vision – tillsammans skapar vi trygghet och förverkligar drömmar”, säger hon.

Norrköpings Tidningar var på plats när Läxhjälpens samarbetspartner Rikshem besökte Klingsborgsskolan i Norrköping. Under besöket höll anställda från Rikshem i en motivationsföreläsning för läxhjälpseleverna. De delade med sig av sina egna erfarenheter från skoltiden.

”Ni ska veta att det ni gör i dag efter skoltid, läxhjälpen, gör skillnad. Jag hade inte den möjligheten när jag gick i skolan. Lägger ni lite engagemang, fokus och energi kommer ni känna stolthet i morgon.”

Jonathan Wärendh, fastighetstekniker på Rikshem

Under ett besök i en läxhjälpsgrupp på Klingsborgsskolan berättar fastighetsteknikerna Johan Wänéus och Jonathan Wärendh om deras egen skoltid och utmaningarna de själva stötte på när de gick i skolan. De två kollegorna arbetar på fastighetsbolaget Rikshem, en av Stiftelsen Läxhjälpens samarbetspartners som stöttar verksamheten nationellt.

Under gruppbesöket närvarade också Rikshems hållbarhetschef Elisabeth Schylander och Läxhjälpens Partnerskaps- och insamlingschef Åsa Blomberg. Elever, läxhjälpare och Läxhjälpens coach Amra Karic var också på plats för att dela med sig av sina erfarenheter av Läxhjälpen och berätta om vilken betydelse verksamheten har för dem.

”Relationen med eleverna som vi får som läxhjälpare, specifikt när man inte är den som ska betygssätta någon, är unik. Vi blir vänner men med respekt. Jag uppfattar det som att vi får en kontakt som gör att studierelationen öppnas upp.”

Amra Karic, Läxhjälpens coach i Norrköping

Artikeln är bakom en betalvägg.