Nu utökar Stiftelsen Läxhjälpen verksamheten till Matfors. Under våren inleds ett nytt samarbete mellan Stiftelsen Läxhjälpen och Matfors skola, med målet att fler elever på skolan ska nå kunskapskraven och gå vidare till gymnasiet.

Stiftelsen Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse som bedriver ett strukturerat läxhjälpsprogram för att höja gymnasiebehörigheten runtom i landet. Läxhjälpen stöttar det kompensatoriska uppdraget i skolor med resultat under rikssnittet. Sedan tidigare bedriver stiftelsen verksamhet på flera grundskolor i Sundsvall och nu utökas programmet även till Matfors.

”Matfors skola ser fram emot samarbetet med Läxhjälpen och vi tror att detta är den skjuts framåt eleverna behöver för att nå betyg i sina ämnen. Läxhjälpens struktur och upplägg är tilltalande för eleverna och det kommer att leda till högre måluppfyllelse.”

Helena Amrén, biträdande rektor på Matfors skola

Stiftelsens mål är att skapa bättre förutsättningar för fler att klara grundskolan. Programmet riktar sig till de elever som ligger i riskzonen att inte bli gymnasiebehöriga. Läxhjälparna är anställda högskole- och universitetsstudenter som får ett givande extrajobb på sidan av sina studier och blir viktiga förebilder för eleverna. Läxhjälpen samarbetar sedan tidigare med över 100 skolor i landet. 

”Vi anpassar vårt läxhjälpsprogram efter skolans förutsättningar och erbjuder både fysiska och digitala lösningar – alltid med målet att fler elever ska få ökade förutsättningar att klara skolan och forma sin egen framtid oavsett geografisk hemvist.”

Ebba Myrsten, vikarierande operativ chef Läxhjälpen
Porträttbild av Ebba Myrsten
Ebba Myrsten är vikarierande operativ chef på Stiftelsen Läxhjälpen.

”Läxhjälpsprogrammet är etablerat sedan några år tillbaka i Sundsvall och att nu kunna utöka verksamheten till Matfors med vårt digitala program är ett naturligt nästa steg. Vi ser fram emot att få lära känna eleverna.”

I dagarna har eleverna på Matfors skola sina första läxhjälpspass. Två eftermiddagar i veckan under läsåret kommer 15 elever och tre läxhjälpare att träffas digitalt och göra läxor, öva inför prov och jobba på studieteknik.

Mer om Läxhjälpens samarbetsskolor

Stiftelsen Läxhjälpen jobbar långsiktigt och skriver samarbetsavtal med alla skolor. Vi ställer krav på närvaro och informerar elever och vårdnadshavare om vad som förväntas av eleverna. Vi skriver kontrakt och studieplaner med eleverna och jobbar med mål och måluppfyllelse, både kortsiktiga och långsiktiga, genom Läxhjälpens målbok. För att säkerställa att samarbetet med skolan fungerar gör vi regelbundna uppföljningar med rektor, lärarlag och eventuell annan skolpersonal.

Under läslovet anordnade Stiftelsen Läxhjälpen en läslovstävling i samarbete med bokförlaget Bonnier Carlsen för att uppmärksamma läsning och läslust. Här presenteras vinnarna av tävlingen.

Under årets läslov ville Stiftelsen Läxhjälpen tillsammans med bokförlaget Bonnier Carlsen passa på att uppmärksamma läsande och skrivande lite extra. Därför anordnades en läslovstävling där elever i Läxhjälpsprogrammet fick chansen att vinna böcker från Bonnier Carlsen. Uppgiften för eleverna var att färdigställa en påbörjad berättelse där kriterierna kreativitet, fantasi och känsla kom att bedömas. 

Berättelsens introduktion

Det var en gång ett litet höstlöv. Höstlövet hade för inte så länge sedan varit ett grönt sommarlöv som suttit fast vid ett träd. Nu när höstlövet inte längre satt fast vid sitt träd så som det hade gjort under solen och värmens tid, låg det istället nedanför sitt tidigare hem och såg upp mot himlen som för var dag som gick tycktes bli allt mer gråmulen. En märklig morgon vaknade höstlövet kvickt av ett ljud som denna var obekant inför. Ett brummande, nästan skakande ljud. Höstlövet såg hur en stor maskin fördes mot trädet som den tidigare fäst sig vid och hur, samtidigt som maskinen rörde sig längs med trädets stam, det föll till marken med en duns. Trädets fall orsakade en vind i vilken höstlövet flög rakt upp för att sedan landa på trädet som numera låg ner på marken.

Trädet bars upp av en stor klo för att läggas upp på en stor bil, allt medan höstlövet låg kvar på trädets stam. Den stora bilen startade och påbörjade sin resa mot en för lövet okänd destination. Efter en färd som pågick i vad som för höstlövet kändes som dagar och nätter lastades trädet, med höstlövet fortfarande liggandes på, av den stora bilens flak. Trädet och höstlövet bars av en annan stor klo av från bilen och in i en stor sal med massvis utav maskiner. Det mullrade och gnisslade från maskinerna. På sin resa på trädets stam fastnade höstlövet i vinden som en av de stora maskinerna fräste ur sig av och flög av trädet för att sedan landa på en balk högt uppe i taket av den stora salen. Här såg höstlövet allt, bland annat det träd som lövet tidigare kallat sitt hem. Trädet bars nu mot en av de stora maskinerna, lövet tittade förbryllat på skeendet med flera tankar snurrande, “vad skulle hända med trädet?”, ”vad var det för maskin?”. Trädet fördes in i maskinen och lilla lövet såg…

Vinnande bidraget: Svartedalsskolan i Göteborg

Med en historia som gör lövet personligt och där vemodet får ta plats bredvid det vackra har eleverna i Svartedalsskolans läxhjälpsgrupp lyckats kamma hem vinsten i året läslovstävling. Berättelsen slår läsaren med en känsla likt gamla sagor och varvar det ljusa och det mörka på ett både anspråkslöst och gripande sätt.

Juryns motivering

…såg trädet som den har varit med hela sitt lövliv. Samtidigt som den lilla lövet fortsätte tänka på alla bilar som passerade trädet och alla barn som lekte runt i sommaren under trädet hörde lilla lövet ett konstigt ljud bakom sig. Det vände sig om och såg trädet bli delad av något i metall. Lilla lövet fick panik och tittade snabbt runt. Det fanns inget lilla lövet kunde göra. Lilla lövet stängde sina ögon och fick minnen om de bra tiderna. Lilla lövet visste att detta skulle vara slutet men när han öppnade ögonen märkte lilla lövet att han har gått i mellan metallen och överlevt, hans kropp var intakt. Lilla lövet låg ovanpå trädet, som nu var i flera delar, det hade klyvts till vedklabbar. Fabriken luktade sågspån, damm och bränt trä. Lilla lövet såg sig omkring, hur skulle han ta sig ut härifrån?

Han tänkte hoppa ned från veden och försöka ta sig ut, men som tanken slog honom kände han en vindpust, någon lyfte upp honom. Lilla lövet fördes återigen ut till en stor bil. Bilen levererade ved till hus i staden. Lilla lövet hamnade hos en familj med två små barn. De lekte i vedtraven som låg i ett förråd på tomten. Snart kom snön, lilla lövet frös bland veden i förrådet. Än en gång kände han sig själv lyftas upp och nu fick han komma in, till ett varmt rum med ett stort träd. Han tyckte det var märkligt, ett träd inomhus? Det var en gran, en julgran, stor och grön. Den var så vacker, med lysande ljus och färgglada kulor. Plötsligt blev det ännu varmare, och det luktade som på fabriken, bränt trä. Lilla lövet låg i den öppna spisen och brann tillsammans med det som varit hans vän trädet.

En elev sitter vid en skolbänk i ett klassrum och läser i en bok. I ena handen håller hon i boken och andra handen håller hon för munnen. Hon har hörlurar på sig och framför henne, på bänken, ligger Läxhjälpens blåa målbok.
Två elever står i ett klassrum och håller upp böcker framför sina ansikten.
En elev sitter i ett klassrum och håller upp en bok framför ansiktet. På boken står det "True crime".

På andra plats: Ryaskolan i Göteborg

Med en oväntad vändning olik något annat bidrag lyckas eleverna i Ryaskolans läxhjälpsgrupp använda fantasin för att föra läsaren till en värld där teknologi och natur möts i symbios. Berättelsens vågade ordval drar in läsaren i en ny värld och det är med stor spänning man rycks in i sagans futuristiska universum.

Juryns motivering

…såg på det mystiska maskinskeendet. Maskinen var enorm och väldigt högteknologisk. Den hade stora mekaniska armar som försiktigt grep tag om trädstammen och förde den in i en stor öppning. Det blev en skräckfull stund. Lövet kunde känna på sin magkänsla hur maskinen var mörk utan att ens vara inuti maskinen. Lövet kände en konstig förnimmelse när trädet passerade maskinens tröskel. Det var som om en svag vibration gick igenom hela växten. När trädet var helt inuti maskinen, förvandlades den inre atmosfären dramatiskt. Lövet kunde höra en pulserande melodi och kände att det var på väg att vara med om något utöver det vanliga. Plötsligt hörde lövet en mjuk, elektronisk röst som sade: ”Välkommen till Ekosfärmaskinen, där vi försöker återskapa den naturliga världen i en symbios med teknologi.”

Lövet förstod att det hade blivit en del av ett experiment för att bevara och återskapa naturen med hjälp av den senaste tekniken. Trädet, som var fullt medvetet i denna nya värld, började uppleva en märklig förändring. Det kände sig starkare och mer levande än någonsin tidigare. Dess rötter började knyta an till ett av de mekaniska vattendragen i maskinen, och det började ge ifrån sig en lugnande doft som fyllde hela rummet.I den konstgjorda skogen kunde lövet se andra träd och växter, både naturliga och teknologiska. Djur av metall och kiselstrukturer rörde sig harmoniskt genom denna ekosfär. Det var som om människor hade lyckats återskapa en bit av naturen mitt i den digitala världen. Lövet insåg att det var en del av något större, en strävan att balansera teknologins framsteg med bevarandet av naturen. Det kände stolthet över att vara en representant för det naturliga i denna unika fusion av det organiska och det artificiella.

På tredje plats: St Olofsskolan i Sundsvall

Med en klassisk skräckhistoria som förnyas med ett löv som huvudperson har eleverna i St Olofsskolans läxhjälpsgrupp fått läsaren indragen i ett mysterium utan dess like. Berättelsen ger suget efter mer och vad som egentligen ligger bakom det som sker i berättelsen kommer att hålla läsaren sömnlös av undran.

Juryns motivering

…såg hur det delades i massa små bitar. Man hamrar och spikar ihop trädet och bygger ihop det till en stuga. Stugan målas röd. 50 år senare är den lilla stugan gammal och möglig och en grupp turister flyttar in. Den har inte kvar sin röda färg och är täckt av spindelnät. En av turisterna som flyttat in hade arbetat i fabriken som klyvde trädet. Han heter Mr. Bob och säger stolt: “Vet ni, jag var med och skissade och byggde denna stuga”. I stugan viner vinden om nätterna precis klockan 03.33. Turisterna tycker att det är irriterande och tillslut bestämmer sig Mr. Bobs son Jonas att gå och titta varför det låter så högt. Han försöker skrika men det går inte när en hand som ser ut att vara gjord av löv tar tag i honom. 

Jonas vänder sig om för att se vad det är, men allt är svart. Det går några minuter och de andra börjar bli oroliga för Jonas. Hans flickvän går ut för att leta efter honom. Hon ser honom inte, det enda hon ser är en tornado av löv. Hon tycker sig se tröjan hon stickat till Jonas flyga runt bland löven. Hon ropar i panik på Mr. Bob. De blir rädda när de ser alla löven flyga omkring i natten. Chockade springer de för att gömma sig och hittar ett gömställe. De ser inte vad det är men springer ändå in i byggnaden. När alla kommit in, tänds tillslut ljuset i taket. De upptäcker till sin fasa att de befinner sig i en sågmaskin. Den är igång. De skriker ”Hjälp! Vem där?!”. Ett monster, som formats av löv skriker “Mr. Bob!”. Mr. Bob vänder sig och hör monstret säga: “Minns du vad du gjorde med mitt träd?” Dagen efter hittas tre turister döda, alla täckta av löv.

Tävlingens jury

Bild på kvinna i blommig klänning, utomhus med grönskande bakgrund

Helena Dahlgren. Författaren Helena Dahlgren har gett ut över tjugo böcker för barn och vuxna. 2021 vann hon det amerikanska barnbokspriset Kids’ Book Choice Award i kategorin Best Fantasy World Builder för sin populära serie om Ödesryttarna, som finns utgiven på tio språk. Just nu är hon aktuell med den lättlästa skräckisen Dödlig dans. Hon bor i Stockholm med sin familj och älskar böcker, katter och att kolla på skräckfilm, helst om hemsökta hus.

Fotograf: Marcus Stenberg

Bild av en man i skjorta med axellångt hår. Bilden är tagen i profil och i gråa toner.

Nils Lundkvist. Nils Lundkvist är författare och mellanstadielärare och bor i Skellefteå. För sin debutbok Kuben vann han nyligen Barnradions Bokpris.

Fotograf: Pär Olofsson

Porträttbild i färg av Greta Gipper som tittar in i kameran och ler.

Greta Gipper. Greta är regionchef för region syd på Läxhjälpen och initierade läslovstävlingen. Greta brinner för allas rätt till utbildning där hon menar på att språket och fantasin har en central roll och just därifrån byggdes idén om läslovstävlingen.

Skolminister Lotta Edholm och statssekreterare David Lindberg gjorde under veckan ett besök hos en av Stiftelsen Läxhjälpens grupper på Lillholmsskolan i södra Stockholm.

I veckan besökte skolminister Lotta Edholm och statssekreterare David Lindberg en läxhjälpsgrupp på Lillholmsskolan i södra Stockholm. Det var ett uppskattat besök från båda parter, där skolministern fick träffa både elever och läxhjälpare, samt Läxhjälpens generalsekreterare Henrik Szabo och operativa chef Ebba Myrsten.

Bild på skolbyggnad i rött tegel. På byggnaden syns en skylt där det står "Lillholmsskolan"
Lillholmsskolan ligger i Vårberg i södra Stockholm och är en av över 100 skolor som samarbetar med Stiftelsen Läxhjälpen.

Besöket inleddes med samtal med Lillholmsskolans rektor Lina Harrysson och biträdande rektor Kerstin Berglund som berättade hur Läxhjälpen skiljer sig från många andra insatser, där långsiktigheten och kontinuiteten sticker ut. Att läxhjälpare jobbar länge och lär känna eleverna har effekt på eleverna – både vad gäller betyg, men också mjukare värden som självförtroende och motivation. Rektorn berättade hur hon ser att Läxhjälpen är en viktig del av det kompensatoriska arbetet och att det finns en efterfrågan från eleverna om att gå på Läxhjälpen.

Två elever, två läxhjälpare och två personer från Stiftelsen Läxhjälpens kansli står framför en tavla i ett klassrum med skolminister Lotta Edholm
Skolminister Lotta Edholm under besöket på Lillholmsskolan, tillsammans med Läxhjälpens operativa chef Ebba Myrsten, generalsekreterare Henrik Szabo, läxhjälparna Zubair och Katarina och eleverna Malak och Kaniga.

Genom besöket fick skolministern se hur Läxhjälpsprogrammet fungerar i praktiken. Både elever och läxhjälpare fick svara på många nyfikna frågor från Lotta Edholm och David Lindberg. Läxhjälparna Zubair och Nora var på plats och den kontaktansvariga läxhjälparen Katarina delade med sig av sina erfarenheter efter att ha jobbat flera år som läxhjälpare. Tidigare läxhjälparen Efe Can, som numera arbetar som koordinator på Läxhjälpen, berättade om varför han själv blev läxhjälpare. Efe berättade bland annat att han själv har upplevt och sett utmaningarna i sin egen grundskola, där många skolkamrater hamnade snett, och att han ville skapa förändring och ge tillbaka genom arbetet på Läxhjälpen.

En ny satsning på läxhjälp i Luleå ska hjälpa elever som går på skolor med resultat under rikssnittet att uppnå gymnasiebehörighet. Satsningen görs genom ett samarbete mellan Stiftelsen Läxhjälpen och tre grundskolor i Luleå.

Stiftelsen Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse som bedriver ett strukturerat läxhjälpsprogram för att höja gymnasiebehörigheten runtom i landet och stötta det kompensatoriska uppdraget i skolor med resultat under rikssnittet. Läxhjälpen samarbetar sedan tidigare med över 100 skolor i landet, men under hösten blir Råneskolan, Bergskolan och Residensskolan först ut i Luleå att inleda ett samarbete med stiftelsen.

”Vi är så tacksamma över läxhjälparna som ger våra elever stöd och hjälp i skolans lärmiljö. Vår förhoppning är att Läxhjälpen ska bidra till såväl ökade ämneskunskaper som ett ökat självförtroende och motivation.”

Isabel Westerlund, rektor på Residensskolan

Vid två tillfällen i veckan kommer 30 elever på skolorna ha möjlighet att träffa avlönade högskolestudenter för att få hjälp med att utveckla sin studieteknik, höja sina betyg och arbeta mot målet att klara grundskolan och söka till det gymnasieprogram de vill. På Residensskolan sker läxhjälpen på plats i skolans lokaler med hjälp av anställda studenter från Luleå tekniska universitet. På Råneskolan och Bergskolan kommer eleverna istället att erbjudas digital läxhjälp i hemmet och ha möjlighet att träffa studenter från andra universitet och högskolor runtom i landet.

”Vi anpassar vår läxhjälp efter skolans förutsättningar och erbjuder både fysiska och digitala lösningar – alltid med målet att fler elever ska få ökade förutsättningar att klara skolan och forma sin egen framtid oavsett geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden. Vi är glada att nu få ta verksamheten till Luleå.”

Linnea Bergdahl, regionchef norr, Stiftelsen Läxhjälpen
Porträttbild av Linnea Bergdahl
Linnea Bergdahl är regionchef med ansvar för region norr på Stiftelsen Läxhjälpen.

Genom att anställa högskole- och universitetsstudenter som läxhjälpare har Läxhjälpen drivit ett resultatfokuserat och riktat arbete sedan 2007 och utfallen av verksamheten har visat sig vara mycket goda. I och med det nya samarbetet utökar nu Läxhjälpen verksamheten till ytterligare en stad och kan därför bidra med nya studentjobb i Luleå, samtidigt som eleverna erbjuds ökad tid för läxläsning, goda förebilder och en ökad chans att nå gymnasiebehörighet.

Vill du höra mer om Läxhjälpen och hur du kan stötta fler elever att klara skolan, eller göra en intervju om verksamheten? Kontakta Läxhjälpens regionchefer.

Kontaktuppgifter Luleå

Bergskolan/Råneskolan
Cecilia Enquist
Chef digitala programmet
cecilia@laxhjalpen.se
076-021 75 33

Residensskolan
Linnea Bergdahl
Regionchef norr
linnea@laxhjalpen.se
076-322 36 23

Nu utökar Stiftelsen Läxhjälpen verksamheten till Skellefteå. Under hösten inleds ett nytt samarbete mellan den icke vinstdrivande stiftelsen och Sörböleskolan, med målet att fler elever på skolan ska nå kunskapskraven och gå vidare till gymnasiet.

Sörböleskolan blir i höst först ut i Skellefteå att inleda ett samarbete med Stiftelsen Läxhjälpen, en ideell stiftelse som sedan 2007 har bedrivit ett strukturerat, riktat och resultatfokuserat läxhjälpsprogram på skolor runt om i landet. Stiftelsens mål är att skapa bättre förutsättningar för fler att klara grundskolan. Läxhjälpsprogrammet riktas till elever som ligger i riskzonen att inte bli gymnasiebehöriga. Läxhjälparna är anställda högskole- och universitetsstudenter som får ett givande extrajobb på sidan av sina studier och blir viktiga förebilder för eleverna.

”Nu är det äntligen dags för oss att starta upp vår verksamhet i Skellefteå, tack vare ett nystartat samarbete med Sörböleskolan. Det känns jättekul att tillsammans med skolan göra en insats för att fler elever ska nå kunskapsmålen, och samtidigt skapa jobbtillfällen för Skellefteås studenter.”

Linnea Bergdahl, regionchef norr, Stiftelsen Läxhjälpen
Porträttbild av Linnea Bergdahl
Linnea Bergdahl är regionchef med ansvar för region norr på Stiftelsen Läxhjälpen.

Sedan tidigare samarbetar Läxhjälpen med över 100 skolor runtom i landet, men i veckan drar läxhjälpspassen igång för första gången i Skellefteå. Två eftermiddagar i veckan under hela läsåret kommer 15 elever och tre läxhjälpare att träffas och göra läxor, öva inför prov och jobba på studieteknik. Tack vare engagerade lokala samarbetspartners, däribland Länsförsäkringar Västerbotten, kan verksamheten utökas i regionen. Det innebär att fler elever få ta del av Läxhjälpsprogrammet.

”Vi ser det som en fantastisk möjlighet, att tillsammans med Stiftelsen Läxhjälpen, kunna erbjuda en insats för våra elever som vill ha hjälp med skoluppgifter. Vi ser gärna att fler elever tar chansen att få hjälp med uppgifter som de inte hunnit göra färdiga under lektionstid eller uppgifter som känns svåra att klara på egen hand.”

Ellinor Löfbom Holmberg, biträdande rektor på Sörböleskolan

Stiftelsen Läxhjälpen satsar på läxhjälp i Växjö för att stötta fler elever som är i riskzonen att inte klara grundskolan. Satsningen innebär att elever på Fagrabäckskolan ska få extra stöd för att uppnå godkända betyg, så att de kan gå vidare till gymnasiet.

Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse som arbetar för att höja gymnasiebehörigheten runtom i landet och stötta det kompensatoriska uppdraget i skolor med resultat under rikssnittet. Genom att anställa högskole- och universitetsstudenter har Läxhjälpen drivit ett resultatfokuserat och riktat arbete sedan 2007 och utfallen av verksamheten har visat sig vara mycket goda.

”Nu startar vi äntligen i Växjö! Det känns otroligt roligt att få samarbeta med Fagrabäckskolan för att ge fler elever chansen att nå gymnasiebehörighet, men också för att kunna erbjuda fler deltidsjobb för studenter i Växjö.”

Greta Gipper, regionchef syd

Genom ett nytt samarbete med Fagrabäckskolan utökar nu Stiftelsen Läxhjälpen verksamheten till ytterligare en stad och kan därför bidra med tid för läxläsning, goda förebilder och en ökad chans att nå gymnasiebehörighet för ännu fler elever. Växjö blir den 38:e orten som stiftelsen bedriver verksamhet i under läsåret 2023/2024 och Fagrabäcksskolan en av över 100 skolor i landet som nu samarbetar med Läxhjälpen.

”Vi arbetar ständigt med att hitta vägar att kompensera elever som inte har samma förutsättningar när det gäller stöd kring läxläsning. Här får vi en möjlighet genom Läxhjälpen att rikta oss mot elever med motivation och lust att lära, men som är i behov av ännu mer vuxenstöd för att nå sin fulla kapacitet. Det ska bli spännande att se om Läxhjälpen blir vägen för några av alla våra elever att nå ännu längre.”

Mia Gustafsson, biträdande rektor på Fagrabäckskolan

Vid två tillfällen i veckan kommer en grupp elever på skolan ha möjlighet att träffa avlönade högskole- och universitetsstudenter och med hjälp av dem utveckla sin studieteknik, sin lust för lärande och arbeta mot målet att i slutet av årskurs 9 kunna söka sig in till det gymnasieprogram de vill.

Vi frågade läxhjälparna som har arbetat under läsåret 2022/2023 om deras bästa minnen från året som har gått. Här är några av svaren vi fick!

Efter läxhjälpsgruppernas sommaravslutningar med elever och läxhjälpare runtom i landet hölls en digital sommaravslutningsträff för anställda läxhjälpare. Läxhjälparna fick då frågan om vilket som har varit deras bästa minne från läsåret. Så här svarade de.

”Det bästa minnet måste ändå vara när eleverna fått hjälp av mig och mina kollegor innan ett prov och sedan kommit tillbaka och berättat hur bra det gick för dem på provet och att de höjts i ett/flera ämnen. Det betyder mycket för oss att få höra sånt!”

”Mitt bästa minne är när en skola hörde av sig och berättade att en elev som aldrig pluggat nu börjat göra det pga Läxhjälpen och börjat påverka alla i sin klass.”

”Under tiden nationella proven var aktuella märkte vi på eleverna att de var mer engagerade och det kändes fint att kunna gå igenom olika exempelprov tillsammans med alla elever! Det var också otroligt kul att höra av eleverna på vilka sätt Läxhjälpen hjälpt dem och att de önskade att de kunde gå Läxhjälpen på gymnasiet också.”

Foto med läxhjälparna i grön parkmiljö som håller i färgglada ballonger och skrattar. I bilden syns ett citat med texten "Mitt bästa minne är när en av våra elever berättade för oss läxhjälpare just hur mycket Läxhjälpen har hjälpt henne."

”När en elev som går ut nian berättar att hon utvecklat en så bra studieteknik genom Läxhjälpen att hon nu vet hur hon ska plugga vidare på egen hand under gymnasiet. Hon verkade ha byggt upp ett så bra självförtroende gällande hennes studier, det var så roligt att höra och se!”

”Något jag kommer leva länge på är något som hände alldeles nyligen: En elev gick från skakigt E till A i mekanisk fysik-delen av NO:n efter vi haft en liten snabblektion på just det ämnet. Det är mitt huvudämne på universitetet, så jag satte ribban högt för dem när jag förklarade. Läraren blev förvånad att hon lärt sig( och förstod!) fysik på gymnasienivå :D”

”När eleverna frågade om de kan fortsätta med Läxhjälpen under gymnasietiden”

”En av de bästa minnena var när eleverna läste upp sina dikter för varandra i gruppen, de var väldigt modiga eftersom det var personliga dikter. berördes :´-) <3”

Foto med elever som håller upp diplom från Läxhjälpen framför sina ansikten. I bild syns ett citat med texten "Mitt bästa minne är alla gånger jag har bevittnat elever som har vart nära på att ge upp, men inte gjort det pga deras starka drivkraft."

”Det är svårt att plocka en enda minne, det har varit ett otroligt kul och lärorikt läsår! Men det bästa var kanske att se elevernas resa genom året och hur de har utvecklat och förbättrat sig.”

”Mina bästa minnen är när 2 elever kände sig bekväma nog att ta upp saker med mig och fritt prata och be om hjälp då de behövde det, även när det var utanför skolarbetet.”

”En lärare berättade för mig att sen vi startade upp läxhjälpsgruppen på skolan har eleverna blommat ut och att hon kan se på dem hur de vågar ta mer plats och verkar tro mer på sig själva. De hade skapat en så fin gemenskap i gruppen <3”

Den svenska skolan är full av omöjliga ekvationer. Som att hela 17 984 svenska niondeklassare saknade gymnasiebehörighet under förra årets skolavslutning. Eller att det finns skolor i Sverige där så många som 7 av 10 elever inte klarar grundskolan. Hur går det ihop? På Läxhjälpen arbetar vi tillsammans med skolor för att lösa omöjliga ekvationer.

På 129 högstadieskolor i Sverige var gymnasiebehörigheten lägre än 70 procent i slutet av förra läsåret. I hela landet saknade totalt 17 984 individer möjlighet att gå vidare till gymnasiet.

Av totalt 4800 högstadieskolor i Sverige samarbetar Läxhjälpen i dagsläget med 108 skolor som ligger under rikssnittet i gymnasiebehörighet.

Hos Läxhjälpen får 2000 elever ta del av ett kostnadsfritt, strukturerat och resultatfokuserat stöd – öronmärkt för de elever som ligger i riskzonen att inte klara grundskolan.

Så arbetar Stiftelsen Läxhjälpen

  • Vi samarbetar med skolor som ligger under rikssnittet i gymnasiebehörighet.
  • Vi finns till för elever som har F eller ligger på gränsen till F i minst ett kärnämne. Eleverna riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet.
  • Våra läxhjälpare är anställda högskolestudenter som ofta kan relatera till elevernas utmaningar. De blir positiva förebilder inom högre utbildning.
  • De sätter inga betyg, utan arbetar med att stötta eleverna, skapa bättre förutsättningar för eget lärande och stärka deras självförtroende och motivation.
  • Vi arbetar långsiktigt och kontinuerligt. Samma elever och läxhjälpare möts två gånger i veckan under minst en termin.
  • Vi tror på bred samverkan för att hjälpa fler ungdomar att klara grundskolan.

80 procent av eleverna i Läxhjälpsprogrammet menar att deras lust att studera vidare ökade efter att de fick hjälp.

Av eleverna i Läxhjälpsprogrammet har 79 procent uppnått godkända skolresultat efter att ha tagit del av Läxhjälpens stöd. Eleverna går på totalt 108 olika samarbetsskolor och saknade behörighet när de började i Läxhjälpsprogrammet, men det riktade, extrainsatta stödet har lett till att de har kunnat börja gymnasiet.

Hjälp oss att lösa ekvationerna

Nu lider vårterminen på Läxhjälpen mot sitt slut och runtom i landet har läxhjälpsgrupperna firat in sommaren med avslutningsaktiviteter och gofika från ICA genom projektet FICA med Läxhjälpen. Här är ett utdrag från några av avslutningarna!

Höglundaskolan i Sundsvall…

…firade in sommaren med 8-kamp!

På Parskolan i Östersund blev det snacks och kortspel…

…för att avsluta året på Läxhjälpen och fira in sommarens välförtjänta ledighet.

I Järva i Stockholm avslutades terminen…

…med bowling som huvudaktivitet!

I Umeå bjöd ICA Kvantum Mariehem på gofika till Bräntbergsskolans sommaravslutning…

…och på Torvallaskolan i Östersund stod ICA Supermarket Odenhallen för kalaset!

På Pettersbergsskolan i Västerås bjöd ICA Maxi Hälla på godsaker till avslutningen…

…och på Nybyggeskolan i Västerås kom fikat från ICA Supermarket Sjöhagen.

Elever i grupp poserar framför kameran i en korridor på Höglundaskolan

Ett stort tack till alla elever, läxhjälpare och samarbetsskolor för era insatser den här terminen. Nu väntar välförtjänt vila, återhämtning och sommarledighet!

Läxhjälpen tackar också ICA Stiftelsen och Sveriges lokala ICA-handlare för fikat som förgyller sommaravslutningar över hela landet!

Det finns många anledningar till varför arbetet som läxhjälpare är ett extra lärorikt och givande studentjobb. På Studentkortet listas åtta anledningar till varför du som är student på universitet, högskola eller yrkeshögskola borde extrajobba hos just Stiftelsen Läxhjälpen.

I ett blogginlägg på Studentkortet.se listar vi åtta anledningar till varför du som studerar på universitet, högskola eller yrkeshögskola borde söka jobb som läxhjälpare hos Stiftelsen Läxhjälpen.

Varje år går ungefär 15 % av alla niondeklassare ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, vilket motsvarade ca 18 000 elever i slutet av förra läsåret. Det är något som kan få långtgående konsekvenser för både individen och för samhället på sikt. Det är här som vi på Stiftelsen Läxhjälpen behöver din hjälp och kunskap som student. Genom att Läxhjälpen erbjuder ett riktat stöd för högstadieelever som riskerar att inte klara grundskolan så används din hjälp där den behövs som mest. Tillsammans kan vi hjälpa barn och ungdomar att uppnå gymnasiebehörighet, få ökad studiemotivation och ett bättre självförtroende.

Att jobba som läxhjälpare ger många fördelar, både för dig som läxhjälpare och för eleverna i vårt läxhjälpsprogram. Du skaffar dig inte bara kunskap och erfarenhet som kommer till nytta i framtiden, utan du blir också ett viktigt stöd, en förebild och en mentor för eleverna som går på Läxhjälpen. Arbetet som läxhjälpare innebär en stor möjlighet att vara kreativ och tillsammans med dina kollegor hittar du vägar för att stötta eleverna i just er grupp på bästa sätt.

1.    Som läxhjälpare är du inte bara en studiekamrat, utan även en förebild
Många elever som har det svårt i skolan behöver inte enbart hjälp med studierna, utan de behöver också någon som kan motivera dem och vara en positiv förebild som de kan se upp till. Här kommer du, som högskole- eller universitetsstuderande, in i bilden. Med dina studier och övriga erfarenheter kan du hjälpa eleverna att se möjligheterna som finns för dem att uppnå liknande resultat. Du blir helt enkelt något mer än en läxhjälpare, du blir en förebild!

2.     Du gör en samhällelig insats genom ditt arbete som läxhjälpare
Genom att hjälpa elever med att höja sina betyg och uppnå gymnasiebehörighet så gör du en stor samhällelig insats. Gymnasiebehörigheten är inte bara viktig för enskilda individer, utan det är lika viktigt ur ett demokrati- och samhällsperspektiv. Barn och unga som går ut med fullständiga betyg i nionde klass, och därmed uppnår gymnasiebehörighet, har ökade möjligheter att klara sig på arbetsmarknaden, leva friska liv, uppnå sina drömmar och undvika att drabbas av psykisk ohälsa. Ja, de lever till och med längre. Du gör alltså en stor gärning för både eleverna och för samhället i övrigt!

3.    Du tar med dig viktiga erfarenheter och kunskaper in i framtida yrken
Under jobbet som läxhjälpare så lär du dig en massa olika saker. Du bygger relationer med ungdomar, skolkontakter och dina kollegor. Du får ta del av utbildningar, träna på ledarskap, planering och problemlösning och du lär dig att lägga upp strategier för att hjälpa eleverna på allra bästa sätt. Du får förhoppningsvis också med dig några nya perspektiv och växer på vägen – perspektiv som kan komma väl till nytta i framtida yrken.

4.    Du har möjlighet till att arbeta kreativt i arbetet som läxhjälpare
Som läxhjälpare kommer du att träffa elever som behöver lära sig i andra former än det som redan erbjuds i skolan. Här har du som läxhjälpare en stor möjlighet att vara kreativ! Du kan komma med kreativa lösningar och nya perspektiv för att ge elever som kämpar i skolan så bra förutsättningar som möjligt att lära sig, ta in ny kunskap och bli självgående.

5.    Du jobbar med kollegor som också är högskole- eller universitetsstuderande
Under ditt arbete som läxhjälpare så kommer du att jobba tillsammans med kollegor som också är högskole- eller universitetsstuderande. Dina kollegor träffar du på era läxhjälpspass två gånger i veckan. Ni lär er att samarbeta för att uppnå ett gemensamt mål: att hjälpa eleverna att klara skolan och komma in på gymnasiet. Ni har också möjlighet att delta i fortbildningstillfällen, såsom tematräffar – utmärkta tillfällen att nätverka och träffa nya vänner!

6.    Det är ett utmärkt jobb att kombinera tillsammans med dina studier
Du har antingen möjlighet att jobba som ordinarie läxhjälpare, där du regelbundet jobbar i en läxhjälpsgrupp med samma elever och kollegor över tid, eller som inhoppare, där du hoppar in i läxhjälpsgrupper som tillfälligt behöver en ersättare i deras grupp. Som ordinarie läxhjälpare arbetar du antingen på måndagar och onsdagar, efter skoltid, eller på tisdagar och torsdagar, och du lär känna både elever och kollegor på ett djupare plan. Du arbetar sammanlagt 6 timmar i veckan, eller 7 timmar om du vill ta lite extra ansvar genom att bli kontaktansvarig i din grupp. Det gör att jobbet är flexibelt och fungerar alldeles utmärkt i kombination med dina studier!

7.    Det finns stora möjligheter att utvecklas i rollen och ta mer ansvar
Som läxhjälpare på Stiftelsen Läxhjälpen har du möjlighet att utvecklas inom din roll eller ta på dig mer ansvar inom andra områden som du är intresserad av. Vi uppmuntrar våra anställda att komma med egna idéer och du har till exempel möjlighet att hjälpa till med kommunikation, rekrytering, översättning och evenemang. Du har även möjlighet att växa inom organisationen genom att bli kontaktansvarig för din läxhjälpsgrupp eller till och med coach för hela din region. Det finns alltså helt enkelt stora möjligheter för dig som väljer att söka jobbet!

8.    Det är roligt!
Att jobba som läxhjälpare är oerhört roligt – du lär känna och lär dig att samarbeta med andra engagerade studenter och elever. Ni sätter upp mål ihop och firar små som stora vinster genom till exempel extra roliga lovaktiviteter, som utflykter, quiz och gofika. Många läxhjälpare blir väldigt fästa vid sina läxhjälpsgrupper och visar stor uppskattning för den sammanhållning som finns. Eleverna är inte sällan väldigt tacksamma för den hjälp de får och det händer att ni skaffar vänner för livet. Som läxhjälpare får du se eleverna utvecklas, inte bara kunskapsmässigt, utan även som individer – något som är en oerhört kul och glädjande del av att vara läxhjälpare på Stiftelsen Läxhjälpen.